Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Columbus. Anmärkningar. (Till första upplagan 1831)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
238
Sid. 114.
Sjön så klar, som om i luften hängde De skepp der
fara.
I de tropiska länderna kan man se hafsbottnen
ända till 60 fots djup; och den visar sig som en
underjordisk trädgård, rik på de besynnerligaste
djurväxter, sjöstjernor och snäckor af den
mångfaldigaste färgblandning. Ögat bedrar sig i sitt
omdöme om djupet; och man tror sig med handen kunna
plocka upp föremål, som knapt med en stång af 10 fots
längd kunde hinnas.
Sid. 117. Alonzo mellertid -
Allt det följande ända till sid. 137 hör egentligen
till Columbi andra resa. Se 7 B. hos Irving.
Sid. 118. - Marco vet berätta -
Sagesmannen var väl ej Marco, utan Sir John
Mandeville. hvilken ock af Columbus vid detta
tillfälle anfördes. Men då den förre, såsom den
förnämste auktorn, på hvilken han stödde sig, är förut
i poemet åberopad: så bör väl denna namnförvexling
räknas ibland de mest lof-liga bruk af licentia
poetica.
Sid. 121. Som, styrkt med ed, än fins i handskrift
qvar.
Irving anför Navarrete Collec., T. 2, och berättar:
att, utom eden, äfven ett straff för dem, som skulle
motsäga denna högtidliga förklaring, blifvit utsatt,
bestående i en plikt af 10,000 maravedi för en af
befälet, och hundrade slag samt tungans utskärning
för matroserna. Det sista är likväl så grymt, att
det svårligen kan förenas med Columbi mensklighet
och mildhet, om det ej skall anses som ett blott
skrämskott. Irving B. 5, k. 5.
Det var den 13 Juni 1494, soin Columbus återvände
från Philip-pinas, eller som den äfven kallas Cortes,
vik, med den öfvertygelsen, som han ända till sin död
behöll, att Cuba utgjorde yttersta ändan af Asiens
fasta land.
Sid. 124. Till dödgården ner -
Den låg ett stenkast från den främsta porten af det
stora templet i staden Mexiko; och der insamlades
alla hufvudskålarne af offren. Den utgjorde ett slags
amfitheater af sten, i hvars väggar de öfverallt
insattes med de grinande tänderna utåt. Några torn
voro byggda endast af dödskallar, som med kalk och
ler blifvit sammanfästade. Sjelfva de höga trappor,
som på alla sidor gingo upp till amn"theatern, voro
med dem belagda. Spanjorerna räknade ända till 130,000
hufvuden, utom de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
