Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gustaf Adolf i Tyskland. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
274
«Väl! mitt svärd skall göra mig väg,» var svaret
af hjelten. «Soker ej Tilly mig här, så söker
jag honom vid Elben. Sachsen, hoppas jag, ej, ej
Brandenburg mig förhindrar. Magdeburg är det vardt,
att än om min bana af segren Drogs derifrån,
jag böjer den dit. Uthärden så länge, Striden,
bevaken er borg. Se här, jag sänder en höfding,
En af de mina, att styra ert värn. Dig sänder
jag, käcke, Rådige Falkenberg; och med dig ett bud,
som med staden Knyter min vänskap. Gån, och
trösten på hjelparn i höjden.»
Magdeburg förbi gick Tilly med hela sin härsmakt,
Öfver Elben; och nu på hans möte med hjelten
från Manhem
All Europén fäster sin blick. Det gäller ej
endast, Hvem af de väldige två skall se sig af segren
och äran Öfvergifven till slut. Den väntade dagen
skall folkens Frihet, skall verldens lugn och ljus
afgöra för sekler. Ännu dröjde den dock. Ty begge,
så vise som tappre, Trodde ej blott sitt svärd och
sitt mod. Det af Elben och
Uckern,
Warta och Spreen begränsade fält rned alla dess
höjder, Skogar och bygder och slott, med dess
slingrande vägar och
strömmar
Öfversågo de likt ett schakspels rutiga bräde. Ej på
detta de två, som leka, bevaka hvarandras Syften och
rörelser mer, och förut dem beräkna och möta Bättre,
än de hvart steg af hvarann, hvar vändning
och
ställning.
Svenskarnes konung, innan han fram till
drabbning sig
ställde,
Ville sin ked förstärka ännu med Demin och med
Frankfurt. Grefven af Tzerklas, som snart bemärkte
sin fiendes afsigt, Plastade sjelf till värn för det
sednare, trygg om det förra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
