- Project Runeberg -  Frans Michaël Franzéns samlade dikter / Femte bandet /
377

(1867-1869) Author: Frans Michael Franzén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gustaf Adolf i Tyskland. VI. Magdeburgs belägring 1631

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Systrarne u u allt mer orolig-a. Endast en aldrig
Tjenare dem till beskydd der fanns. Nu lionom att
spana Sände de bort, i hopp att bli fördolda som
hittills. Men då, att smyga sig ut, han stack nr
den öppnade porten Hufvudet, föll derpå ett slag af
en Bayrares sabel, Som, då han markte det hus,
der stod, dit skyndade, åtföljd

Af tre andra. Med skräck de två värnlösa i
fönstret Blefvo dem varse. «Ack, hvem
skall försvara oss?» ropte

den ena.

«Gud och hans ord!» Så svarande, tog den andra
nr skåpet Bibeln och lade den fram, med alla de
dyrbara smycken, Som till kärlekspanter de fått
af föräldrar ocli fästmän. Sedan gömde de sig i ett
lönskåp, fogadt i väggen. Såsom en pudel, sänd af
sin herre att hemta hvad honom Tillhör, springer från
hörn till hörn och vädrar; så sökte De rofgirige
först derute i vråar och vinklar. Tills i det
innersta rum de skatten funno på bibeln. En af dem,
i sin ungdom bestämd och fostrad för kyrkan, Kände
den heliga boken och böd de andra den vörda. «Bröder!»
sade han, «Gud der talar och bjuder oss skona Huset
och dem, som här bo. Frivilligt de
gett oss så

mycket; Tackom derför och lemnom i fred det kristliga
folket.;)

Systrarne hörde hans tal, och den ena var frestad
att ropa: Vare med dig Guds nåd! men teg och tänkte
det endast.

Bayrarne gingo. Men straxt en ny rofsökande
skara Hördes derute. I väggen igen de unga sig
slöto. Så i panclningcn gömd var dörrn, att, fast
de på väggen Synade list och tapet, upptäckte de icke
de dolda. Endast ett trädgårdshus, det gaf dem intet
att plundra. Harmsne deröfver, och dels af boken,
dels af en klädnad,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:25:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fmfdikt/5/0379.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free