- Project Runeberg -  Frans Michaël Franzéns samlade dikter / Femte bandet /
378

(1867-1869) Author: Frans Michael Franzén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gustaf Adolf i Tyskland. VI. Magdeburgs belägring 1631

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hvarpå en synål satt, misstänkande dock, att der
gömdes Menniskor, tände de an ett hörn och ämnade
bortgå.

"Väntom!» ropade en och leende hvälfd c de svarta,
Djupt nr pannans buskiga bryn framtindrande ögon,
«Snart få vi se, om här ej visa sig dejliga
qvinnor.»

Midt ur lågan till slut, med håren och slöjorna
svedda, SraÖgo sig, bleka och darrande, fram de
olyckliga systrar. Såsom en glada nr skyn nedstörtar
sig öfver ett dufpar, Sprungo de vilde att gripa de
än i sin ångest så sköna. Ingen tillflykt fanns för
de jagade, utom i dammen, Der dem en himmel
emottog, speglande den, som dem

väntar.

Detta de salige två, som dem älskat i tiden, dem
evigt Älska,ännu, nyss fasande, nu ined förtjusning
bemärkte, Der de sutto med Schmidt på en snöhvitt
glänsande molnsky. Dit, såsom svanor ur sjön begynna
sin himmelska vandring, Flögo de un odödliga upp
till de älskades möte. Lätta som strålar af ljus,
de kände sig dragna åt höjden: Dock fördröjde de än
sin flygt, att förbida, hvad öde Braun var beredt.
Hvad kan lian mer uträtta i tiden? Skingrad är
hela hans hjord, och staden är lemnad till offer,
Ej åt soldaternas blott, men åt eldens omätliga
roflust. Hvila behöfver han. Dock ej hvilar hans
kristliga kärlek.

Först till Pappenheim, och se’n med den ädle,
soni vänligt Honom emottog, går han till Tilly och
beder för staden. Hjelten från Schwaben sin bön
med hans förenar och säger:

^Straffas borde den fräckt upproriska staden, och
straffad Ar hon ju redan. En hälft är förstörd.
Förskona den andra. Se den stolta, som skröt af sin
frihet, sin ålder, sin rikdom, Ligger i stoftet nu
för din fot och beder förkrossad.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:25:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fmfdikt/5/0380.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free