Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Julie de St. Julien eller Frihetsbilden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
X u väckte hans beundran. Mest Jikviil Var han
förvånad och förtjust att se Den tappra, stolta,
segerrika hären Af unga söner, som ej unge blott,
Men späde, redan gjort så stora saker. «Hvad spenslig
växt! Hvad oansenlig kropp! Men hvilken själ i
dessa bruna ögon!
0 frihet! du ger kraft som du ger mod!»
Vid detta utrop honom en af dem
1 armen tog och sade, höfligt dock: ((Till
kommendanten.)) Äfven denne var
Blott yngling än, men krönt med mången lager.
Det höga lugnet i hans ädla uppsyn,
Då han vår Norrman sporde om hans pass,
Stack af emot det vilda ögonkastet
Hvarmed det rycktes ur hans hand af skrifvarn.
Den röda mössan satt väl icke mer
Uppå hans hufvud, men han bar ännu
I sina ögon terrorismens färg.
De voro prydda med en blodröd bräm,
Och greto ständigt, ej af ömhet dock;
Ty mera grym är ej en tigers blick.
Ej utan obehag, att det behöfdes,
Tog Fjellman af hans- hand emot det kort,
Som honom säkerhet bland Frankrikes
Republikaner gaf. Men med förtjusning
Han tryckte i sin hand medborgartecknet,
Och tydde ut dess färger. I den hvita
Upplysningens, rättvisans i den blå,
Och i den röda segrens färg han fann,
Och med triumf deri fäste på sin hatt.
«Liberté! liberté chérie!» Så,
T det han går, han gnolar ur den sång
Franzéns Dikter. VT.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
