Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Julie de St. Julien eller Frihetsbilden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
43
En pelegrim, som snart till Mecca hinner, Ej känner
mer sitt hjerta slå af fröjd, Än han, då förd allt
närmare Paris lian der sig tänkte republikens hjerta,
Som nu i lugn, se’n krampen var förbi, Med jemna
pulsslag, öfver hela kroppen Det lif, det mod,
den kraft till stora verk, Som fria samfund egnar,
skulle sprida.
Van att i bilder teckna icke blott
Det vackra, som han såg, men det han tänkte.
Nu, medan vagnen dröjde i Peronne,
Han i sitt album ritade ett tempel,
Och der af friheten en hög gestalt.
Att den blef lik Julie, var intet under:
Dock sjelf deröfver af förundran full,
Han kysste den, förtjust att samma bild
Hans dyrkans begge föremål förente.
Och såsom hoppet följer kärleken
Och, sjelf ett barn, med honom gerna leker,
Och barnets lekar äro oftast dikter:
Så ställde det ånyo fram för Fjellman
Hans första drömbild, att Julie som fransk
Medborgarinna fästes vid hans hand
Och honom sjelf vid republiken fäste,
Tills äfven Danmark sina bojor bröt.
«Då far jag dit, som i triumf, med henne,
Och ropar: Se, hur friheten är skön.»
Med denna tjusning steg han upp igen I diligencen.
Efter honom kom En frodig man med glädtig uppsyn dit,
Och med sin hand på pannan sade torrt. l det han
log: «Det hänger vid mig än Att känna åt, när jag
lar af mig hatten,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
