Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Julie de St. Julien eller Frihetsbilden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och räddat sig ur anarkiens förvirring, Kan bilda
allt ånyo, som förnuft Och rätt det fordra, utan
något band Af det som varit förr.»
«Ställ, om du kan,
Dig sjelf uppå den punkt du kallar nu, Så, att det
ej med det, du kallar förr, Har något sammanhang!»
invände han Med svarta drägten.
«Vill man bygga nytt Som står och duger,» sade
Jacobinen, «Så måste allt det gamla rödjas undan. Ur
republiken, innan hon kan stadgas, Allt måste rensas,
som i monarkien Haft någon trefnad; ty vid den ännu
Dess hjerta hänger qvar med hemlig saknad. För att
bli af med vätskor som ej duga, Behöfver staten t r
a n s p i r e r a än.»
På detta tal, hvarvid det sista ordet Isynnerhet
förskräckte dem i vagnen, Som ett af terrorismens
mördarord, En allmän tystnad följde. En del sofvo,
En del det låddes, ända till Paris.
Beundrare och van, så väl af konsten
Som friheten, hur skulle Fjellman ej
Med högspänd väntan af den nya verld,
Paris för honom upplät, dit anlända!
Men, redan der, han visste ej deraf,
Mer än ett nyfödt barn; ty ur eri vrå
Af diligensen steg han sent i natten
Ned i en trång och smutsig gränd, der knappt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
