Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Julie de St. Julien eller Frihetsbilden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
59
Med denna tanklek muntrande sitt sinne,
Han gick mot qvinnan, som der kom från landet
Ocli bar i handen litet löf, och två
Ifrån ett ok på hennes axlar hängda
Och af hvarann uppvägda byttor mjölk.
«Hör!» sade han, «jag är en fremling här; Säg ärligt:
finnen I på landet er Nu, såsom frie, bättre än
förut?»
«Det hörs, att du är fremling, som så frågar,»
Var hennes svar. «Visst har det kostat blod,
Oskyldigt blod, som ropar, är jag rädd,
Ännu till himmelen om hämd. Må Gud,
Då han dem straffar, som med denna blodskuld
Den bästa sak så skändligen befläckat,
Förskona landet! Så hvar dag jag ber
Och tackar Gud, att det är bättre nu
Por oss, som stilla för vårt bröd arbeta.
Nu rår jag ej om mjölken blott och kon,
Men ock örn fläcken, der hon går och betar.
Och när till kronan, eller, som det nu
Bör heta, republiken, jag betalt
Min lilla skärf, så kan jag sitta trygg
Med det jag samlat i min egen hydda.
Förr måste vi ju dölja undan allt
Hvad vi förtjent mer än till dagens nödtorft.
Ty allt det togo våra herrar bort,
Som höllo folket blott för arbetsdjur,
Till deras tjenst och nytta endast skapta.
Nu lika rätt, som menskor, ha vi alla.
Jag är så god, som sjelfva markisinnan:
Så hette hon förut. Nu heter hon
Medborgarinna blott, som jag. Och se!
Hon, som med stor betjening satt förut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
