Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Julie de St. Julien eller Frihetsbilden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
103
En ängslig’ tanke, «om den stolte bonden
Ej gillar sonens val, ej i sitt lins
Vill ta emot en utländsk fattig fröken?»
Snart hennes oro blef förstådd af Fjellman,
Och fast han sjelf befarade, att ej
Den gamle vore nöjd med hennes stånd,
Var han doek säker att för henne straxt
Hans hjerta vinna, då han sade honom,
Hvad för Clement hon gjort. ((Och nu, min far,»
Tillade han, «vill hon bevisa er
Den samma hulda tjenst och bli med mig
Er ålders stöd, bli, med ett ord, er dotter.
Vi skola bo hos er. Jag kommer nu
Att fylla opp er fadeiiiga önskan.
Ej annan lycka, annan ära mer
Jag söka vill, än den, att edra spår
På fadrens jord beträda och, som ni
Dem liknat, likna er i tro och heder.»
Knappt ur hans mun de orden voro komna, Eörran den
gamle honom tog om lifvet Med begge händren, starka
såsom jern, Och lyfte honom upp, i höjden gungad,
Och ropte: «Jag har fått min son igen.» Han ställde
honom se’n bredvid hans fästmö Och om dem begge sina
armar slöt. ((Förlät herr grefve!» sade sonen brydd:
((Min far är van att yttra fritt och högt Sitt hjertas
känsla, hvar han än rnå vara, Om han än stode inför
thronen sjelf. Hans tjusning kom af mitt beslut att
bli Hvad han har varit, och hans fäder alla I nära
tusen år, som det är kändt, Att gården gått i arf
från far till son Och någon gång, i brist af sou,
till brorson.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
