Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lidona eller tidens flärd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
115
Hon göt det fina the i halfklot, der en (jarl Med
purpurvingar satt pä Amors gyllne båga. Af hennes
egen hand, en hand så len och rnjell, Med leende behag
det läckra giftet räcktes, Och föreställningen af en
Olympisk qväll I alla gästers sinnen väcktes.
Att enkor i förtviflan plä’
Se efter då och då, hur gråten dem vill klä’,
Det har man ofta sagt, min vackra läsarinna.
Man säger mycket slikt, blott för att någon ting
Må sägas i ett sällskaps ring,
Som vill sin jäspning öfvervinna.
Detsamma hviskas ock om mången Yertherinna
Med ögon som af ömhet dö.
Ett litet ansigte af snö,
Och nerfver, dem en suck af minsta fjäril sårar.
Sin toilett i känslans svärmeri
Hon ej försumma skall; och sina sköna tårar
Vid ett adagio, en dram, en elegi,
För smakens skull, ej spilla gerna,
Förrän hon jemfört dem med skaldens metafor,
Som tog från hennes kind en tår
Och satte den i skyn, förvandlad till en stjerna.
Jag lemnar det derhän; men säg, behagens kön! -
Jag antar att vi se Lidona för sin spegel -
På samvete, bekänn: är det ett rimligt rön,
Att hon så ung, så känslofull och skön,
Begrof sig, med sin sorg, inom gardin och regel?
Se detta rörande behag,
Af ömma känslor spridt på fina anletsdrag!
Se denna själens blick, från svarta ögonhåren
Åt himlen bruten genom tåren!
Men hvad är skönheten, från verldens ögon skild?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
