Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lidona eller tidens flärd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
121
Men att af folket ses, förskräckt,
Hon fällde jalousiri, då att behaget njuta
Af vårens milda andedrägt
I öppna fönstret med sin luta
Hon satte sig och spelte än en gång,
Och fick ånyo svar i en odödlig sång.
Det var en himmelsk sång om kärlek mellan själar,
Som sväfva öfver stoftets trälar.
Till en duett i Empyrén
De stämdes innan födseln re’n
Af samma tanke, samma vilja.
Förgäfves haf och berg och land
Och fördomars och lagars band
På jorden sträfva att dem skilja;
En hemlig harmoni i deras känslor rår,
På en gång samma suck ur bcgges hjerta går,
De se hvarann i månens spegel,
De lyssna till hvarann i näktergalens sång.
Den dolda hand, som leder deras gång,
Skall slita Hymens ok, skall bryta Vestas regel,
Skall jemna deras lyckas lott,
Den enas i sitt tjell, den andras i sitt slott,
Skall spränga torn, cerberer binda
Och tusenögda troll förblinda,
För att förena dem, kanske en midnattsstund,
I någon bergsruin, i någon ökenlund.
En enda blick vid deras första möte
Dem störtar i hvarannans sköte.
Två vattenpeiior likt de mötas och bli en.
Hvad är en thron i alla jordens riken,
Emot den mossbetäckta sten,
Der skådande hvarann de höra stjernmusiken
Och drömma sig till Elysén?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
