Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lidona eller tidens flärd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och der en bill ej blott beställer.
Men rykande till honom bär.
F ö n*’n ur sin fäet o n han är.
Pii Liljeholmen vadet skedde,
Och farten derifrån blef tagen, ej gcrad,
Men åt Lid o na s hus. Att bli af henne sedde,
De täflade med särskildt vad.
Den af dera, som den lyckan hände,
Att på dess fart en blick hon ur sitt fönster
sände.
Den skulle få, om uppfyldt blef det hopp
Att hennes skönhet prydde balen,
Ge henne hand vid ingången i salen
Och främst i dansen bjuda henne opp.
Florelle det försprång fick, att llegger honom hinna
Omöjligt kunde förr, än bortom, der hon bor.
N" u af Lidona sedd, hur glad den förre for!
Dock att i fönstret henne Iinna,
Ej mindre glad den andre blef.
Men hvilken ond demon bedref,
Att med ett lass der står en bondhirk och det vänder
Så tafatt, att hans töm förloras ur hans händer,
Och lasset stannar öfver gatan tvärs.
Den bräde ryttarn svor en vers
Så väl på engelska som svenska; men förgäfves:
Det tunga lasset, som ett berg, der stod
Midt för Lid o n a s hus. Af harm han nästan
qväfves.
Men se hans häst har både råd och mod,
Och gör ett språng så öfver lass, som bonde.
Den stackarn föll omkull och trodde att liin onde,
Som rider, har han hört, en stor,
Röd vallack, öfver honörn for.
Lidona sjelf blef skrämd och sig tillbaka ryckte.,
Då hästens hufvud midt för sig hon såg,
Och ryttarns, som. deröfver låg:
Igenom fönstret in dem ärna siir lion tyckte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
