Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lidona eller tidens flärd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
135
%Meu när de lyckligt koin mit ner,
Och lian, med hatten svängd för henne,
For af, så stolt, som snabb: hon efter honom
ser,
Och med ett hemligt nöje ler.
Nu, hvilkcndera af de tvenne
Var enligt vadet den, som genom hennes blick
Rätt till den första dans med balens drottning fick,
Blef fråga mellan de till vittnen dit beställde
Hvarderas vänner, då på begge tu
Ej blott ett ögonkast hon fällde,
Men lät det f Olja dem ännu.
För öfrigt - då förut de stått på gatan redan
Och stodo qvar der ännu sedan -
De hade hört den sång, i hvilken Ficlo flög,
Lik en pindarisk svan, ifrån sin glugg på vinden;
Och af Lidona s blick, som öfver gatan smög,
Och af den färg dervid hos henne steg på kinden,
De slöto, att på sin poet
Hon fäste sina ögon mera,
An på de andra någondera,
Och satte lyran, hvad orimlighet!
"För både ridhäst och karet.
«Den stackars rimmarn, som jag känner,
Jag önskar af allt hjerta godt;
Och hans förtjenst är värd en bättre lyckas lott.
Vi dömma, och det rätt, elmr’ de andras vänner.
Att han Lidona bör i dansen föra in.
Det är åtminstone min tanke,» sad’ den ena.
Och fick till svar: «Det är ock min!
Och dermed hoppas jag de sjelfva sia- förena.
Ty mycket hellre, än hvarann,
De skola åt en tredje man,
Som i allt fall nj s\ue^ kinniii,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
