Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Epiphanius. Legend
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
189
Fråga en ra ö i de sydliga skär,
Fråga den vackraste flickan der,
Hur jag var ansedd, då efter en strid,
Vikingar värdig, jag skänkte dem frid.
Se på de märken jag lemnat der qvar,
Spörj utaf ryktet, hvad namn jag der har.
Dock på mitt svärd och mitt segel en mö Ser med förakt
här vid Tlmens sjö.
LEGEND,
Jjpiphanius var from och mild, Så från girighet som
högmod skild. En gång steg till honom in en qvinna,
Gret och sade: «ack! min man är död; I mitt hus fins
ej en beta bröd. Hvilken utväg kan jag arma finna Att
den döde först till grafven få, Och att se’n försörja
mina små!» Henne allt, hvad han i pungen hade, Bispen
gaf och många tröstord sade, Detta ibland andra: «Den,
som gör Herrans vilja, lefver, fast han dör. Deremot
har mången, ack! hur mången, Namnet, att han lefver
och är död.» Hon, med penningen i näfven fången,
Sprang och log. «Nu är det ingen nöd,>: llopte
hon åt mannen, som på bordet Lagt sig såsom död.
«Stå upp och fort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
