- Project Runeberg -  Folkundervisningens anpassning till den moderna kulturen /
9

(1909) [MARC] Author: Nils O:son Hörle - Tema: Verdandis småskrifter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Den nuvarande skolundervisningens brist på anpassning - a) Förhållandet mellan intelligens och vetande

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

polyhistor behärskat — eller ock beundra vi det monumentala
i t. ex. den romerska rättens stolta byggnad — så kunna
vi väl knappast påstå, att man i senare tider haft
skarpare och vidare intelligenser eller redigare huvuden. Plato
och Kant — hvem vägar tillmäta den senare en större
andlig begåvning än den förre?

Och de sköna konsterna! Vem av senare tidens
konstnärer har koncipierat en ädlare idé och format en ädlare
gestalt än den hos Venus från Milo, genomträngd som hon
är av olympisk skönhet, olympisk lycksalighet och
olympiskt lugn. Vem har överträffat Praxiteles och Myron,
vilka med hetärer av kött och blod till modeller förmådde
skapa kyska gudinnor i marmor. Vem har i realism
överträffat de båda målarna, av vilka enligt traditionen den
ene med sina druvor narrade himlens fåglar och den andre
med sitt förhänge narrade själva medtävlaren? Och var
finner man större episk klarhet än hos Homerus, större
dramatiskt djup än hos Sofokles, större språklig kraft än
hos en Esaias eller mer glödande erotik än i Höga Visan?
Ingenstädes. Vi ha i nyare tider ej haft större
konstnärssjälar eller större skaldebegåvning än i antiken.

Vad som i detta avseende gäller om intelligensen hos
de olika tidernas största andar, gäller också med största
sannolikhet om genomsnittsintelligensen.

Hur går det då med utvecklingsläran, sedd i
historiens ljus?

Å jo, den reder sig nog.

Förhållandet är endast det, att den antropologiska
utvecklingsläran räknar med större tidrymder än det lilla,
som faller inom ramen av mänsklighetens genom
dokument kända historia.

Under de sista 3,000 åren måste enligt
utvecklingsläran den mänskliga intelligensen hava ökats och skärpts
i någon mån, men denna ökning och skärpning
reduceras på grund av denna tids relativa korthet till nära

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Mar 1 12:17:18 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/folkunderv/0009.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free