Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Den nuvarande skolundervisningens brist på anpassning - a) Förhållandet mellan intelligens och vetande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
noll, så att den knappt behöver tages med i en praktisk
räkning.
Vad som däremot i oerhörd grad ökats och för var
dag som går alltjämt ökas är arvet, det stora, väldiga
kulturella arvet från gångna folk och släkten, arvet från
tusen år tillbaka och arvet från i går, och i samma mån
har summan av vårt vetande svällt ut till ett väldigt
omfång och djup. Och bland det myckna, som generationerna
ärvt och ärva, utgöres ingalunda det minst värdefulla av
de kolossala hjälpmedlen att bevara och till eftervärlden
i oskadat och oavkortat skick överlåta detta ary och göra
allt djupare lager delaktiga av detsamma. Varje ny
epokgörande uppfinning eller upptäckt, varje idé, som i en
avstängd vrå i går eller förrgår såg ljuset, är i dag hela
världens gemensamma egendom och blir för alla de övriga
intelligenserna så att säga en utan deras ansträngning lagd
men ändå fast grundval, på vilken var och en kan med
full äganderätt bygga vidare, om honom lyster.
Sammanfatta vi dessa fakta till en lag, blir den av
följande lydelse: »Intelligensen — förmågan att tillägna sig
vetande — har, praktiskt sett, varit och är fortfarande
konstant, medan summan av vetande växer i stark
progression», eller: »Intelligensen har under den historiska
tiden ej ens tillnärmelsevis växt i samma proportion som
kulturen och vetandet om kulturen.»
Newton är icke större matematisk intelligens än Galilei
och denne icke större än Pythagoras — om han nu
konstaterat förhållandet mellan hypotenusan och kateterna —
men var och en av de följande ägde ett ofantligt mycket
större matematiskt vetande än den föregående, ty de gångna
tidernas hela matematiska arv stod till hans förfogande.
En nutidens kroppsarbetare är visst icke slugare än
slaven Aesopus, som blev en berömd fabeldiktare, men
summan av den förres faktiska vetande är naturligtvis utan
jämförelse större.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
