Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Den vunna principens tillämpning i detalj - c) Arten av kunskapsmeddelandet i skolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
odla dessa begrepp och schemata. Metoden härvidlag
såsom överallt i folkskolan måste vara blandad. Det kan
någon gång hända, att dessa begrepp och schemata odlas
fristående, och det är för ett tillfälligt inlärande den
snabbaste metoden. Men det är en egendomlig psykologisk
iakttagelse, som gäller både unga och gamla, att om man
vill, att den undervisade bör hava en fast, stadigvarande
behållning, man helst bör dölja själva
undervisningsavsikten. Man kan vinna resultat genom fristående
begreppsodling — och i den rena vetenskapen är denna av
rent koncentreringstvång den enda möjliga — men för
folkundervisningen är den metod värdefullast, som odlar
begreppen genom livfulla skildringar, muntliga eller förelästa,
i vilka avsikten att odla begreppen döljes av den
skenbara huvudvikt, läraren eller boken lägger vid den
fortskridande handlingen eller den skildrade situationen. Dessa
framställningar med en bestämd men dold avsikt, vilka
för övrigt behövas ej blott i ett ämne utan i nästan alla,
skola hava en annan ej mindre betydande uppgift: den,
att i sig själva för barnen bära vittne om huru ljuvt
vetandet i själva verket kan vara, att peka ut över det
myckna, som återstår att lära, att väcka, underhålla och
liva det kunskapsbegär, som slumrar hos alla med normal
konstitution, men som så sorgligt ofta nu väckes blott
för att dödas.
Det är ej obetydliga fordringar vi ställa på dessa
skildringar. Det skall vara något annat, något bättre än
skildringarna i de helt eller delvis ömkliga läroböcker, vi
nu ha, vilka dessutom ha det felet att icke vara
avpassade efter sin publik. Det är en vidlyftig sak vi begära,
men vi kalla till hjälp våra bästa män och kvinnor med
huvud och hjärta, vetenskapsmän och diktare, tänkare
och lärare. De få en svår uppgift, ty den unga publiken
är ej minst fordrande vare sig det gäller allvar eller lek,
men vi tro, att de skola vilja göra allt och kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
