Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Förfalskningar af animaliska näringsmedel - Mjölk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRFALSKNINGAR AF ANIMALISKA NÄRINGSMEDEL. 7
mer och beteckningar: oskummad mjölk 3,5 proc. fett och
däröfver: mycket god, 3 — 3, 4 proc.: god, 2, 5 — 2,9 proc.:
medelmåttig samt under 2,5 proc.: underhaltig; shkummjäölh
O,5 proc. och däröfver: prima, under O,5 proc.: sekunda; grädde
15 proc. och däröfver: prima, under i8 proc.: sekunda. Vid
ett antal af c:a 16,000 analyser af mjölk och grädde i
Stockholm värkställda i slutet af 1880- och början af 1890-talet
å Kemiskt tekniska byrån befanns medelhalten fett i
oskummad mjölk vara 3,45 proc. (egentliga vikten 1,0308), i
skummad O,60 proc. (egentlig vikt 1,0348) och i grädde 15,51 proc.
Vidare har man att beakta mjölkens surhetsgrad.
Surnandet beror på bildning af mjölksyra under
medvärkan af särskilda bakteriearteor. En mjölk plägar
betecknas som »sur», då dess halt af syra vid kemisk analys
visar sig uppgå’ till en kvantitet motsvarande en tredjedels
proc. mjölksyra eller däröfver. Sur mjölk kännetecknas
äfven däraf, att den vid uppkokning koagulerar. Är
mjölken i ändamål att fördröja surnandet uppkokt, igenkännes
detta lätt på smaken.
Äfven plägar mjölk för att göras hållbarare försättas
med diverse kemikalier såsom borax, borsyra, salicylsyra,
salicylsyrat natron, soda, natriumbikarbonat, benzoesyra
etc., hvilka samtliga tillsatser dock äro att anse som
otillåtna och förkastliga samt äfven hos oss äro mycket
sällsynta. Dotsamma kan sägas om de tillsatser, som pläga
användas att förtjocka mjölk och i synnerhet grädde, såsom
stärkelse (potatismjöl), dextrin, gummi etc. De tillsatser
af dylik art, som någon gång hafva hos oss anträffats, äro
soda och stärkelse. Sodatillsats igenkännes därpå, att ett
rödt lakmuspapper neddoppat i dylik mjölk antager en
afgjort blå färg, och sodans närvaro kan då genom
faullständig kemisk analys ytterligare bekräftas.*) Närvaro
af stärkelse igenkännes lätt därpå, att mjölken eller grädden
vid tillsats af några droppar jodlösning (t. ex. jodtinktur eller
en lösning af jod i jodkalium) antager en starkt blå färg.**)
*) Ett annat enkelt prof för att påvisa soda eller natriumbikarbonat
består däri, att 10 kubem. mjölk blandas med 10 kubem. alkohol och
några droppar rosolsyrelösning. Ren mjölk antager därvid en brunaktigt
gul färgton, under det att den vid de ifrågavarande tillsatserna blir
mer eller mindre rosafärgad.
*) För påvisandet af salicylsyra och borsyra kan man tillvägagå
på följande sätt. Vid pröfning på salicylsyra surgöras c:a 20 kubem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
