Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Förfalskningar af animaliska näringsmedel - Mjölk - Smör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 FÖRFALSKNINGAR AF NÄRINGS- OCHYNJUTNINGSMEDEL.
Här må äfven framhållas att mjölk af sjuka djur icke
bör få säljas. Dylik mjölk har vid många tillfällen visat
sig som bärare af smittosamma sjukdomsbakterier,
tuberkel- och difteribaciller etc. Frågan om smittoförande mjölk
är sålunda af mycket stor vikt, och mycket arbete
försiggår på det bakteriologiska området för dess närmare
utredande. Genom upphettning eller kokning af mjölken
kunna åtminstone de flästa baciller dödas, då s. k.
steriliserad mjölk erhålles. För att förebygga öfverförande af
smittoämnen medels mjölk bör densamma därför, där
man ej är fullkomligt säker på dess oskadliga ursprung
och frihet från förorening kokas (omkring 10 minuter) och
sedan förvaras på kallt ställe. Särskilt gäller detta om
mjölk åt späda barn. Förekomst af smittoförande baciller
bör äfven beaktas i fråga om de af mjölk beredda
produkterna smör och ost.
De förfalskningar, för hvilka det genom mjölkens
kärning erhållna, så viktiga näringsämnet smör är utsatt,
äro väsentligen uppblandningar med margarin eller andra
fettarter såsom talg, ister, cottonolja, sesamolja etc.
äfvensom bibringandet af abnormt hög vattenhalt. Icke så
ovanligt är äfven förfarandet att färga smöret för att gifva
det vackrare utseende äfvensom tillsättandet af
konserverande kemikalier såsom vid mjölk, nämligen borsyra,
salicylsyra etc. Mindre allmänna och hos oss alls icke,
åtminstone på senaste tiden, anträffade smörförfalskningar äro de
stundom i litteraturen angifna tillsatserna af stärkelse eller
mjöl, rifven ost, krita, gips, lera, etc.
För att påvisa inblandning af margarin och andra
fettarter samt afgöra huruvida ett föreliggande prof är smör
eller icke, förefinnes i vårt land en genom bihanget till
Svensk öörfatiningssanling n:r 60, år 1885 lagstadgad
mjölk med svafvelsyra och ekakas med eter; sedan afskiljes eterskiktet
och indunstas till torrhet, hvarpå återstoden löses i alkohol och
försättes med ett par droppar järnkloridlösning, då vid närvaro af
salicylsyra en violett färgning inträder. För påvisande af borsyra försättas
100 kubem. mjölk med kalkmjölk, hvarpå indunstas till torrhet och
förbrännes till aska. Askan löses i minsta möjliga mängd koncentrerad
saltsyra, filtreras och den filtrerade lösningen indunstas till torrhet.
Till den torra återstoden fogas något svafvelsyra och alkohol, hvarpå
den sistnämda antändes och brinner då med grön låga i händelse
borsyra var närvarande, äljes med vanlig spritlåga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
