Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Förfalskningar af animaliska näringsmedel - Smör - Ost
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRFALSENINGAR AF ANTMALISKA NÄRINGSMEDEL. 11
Ett vanligt fel hos smör, hvars värde ju i hög grad
beror af dess arom och finhet, är att det är härsket.
Härsknandet står i samband med bildandet af fria fettsyror.
Genom att bestämma halten fria fettsyror i ett smörprof
kan man sålunda få ett mått på dess grad af härskenhet,
och anses härvid, att ett smörfett, som på 100 gram prof
för de fria fettsyrornas neutralisering förbrukar mera än
8 kubikcentimeter normal alkalilösning, står på yttersta
gränsen af ett godt smörfett.
De med ost vanligast företagna förfalskningarna
inskränka sig till att uti feta ostslag andra fettarter än
smörfett införas, utan att detta på något sätt angifves af
varans namn, samt att man utger ostsorter af sämre kvalitet
för sådana af bättre. Det förstnämda förfarandet sker
vanligen så, att uti skummad eller separerad mjölk en annan
fettart, t. ex. margarinfett, införes förmedels en s. k.
emulsor, hvarpå förfares såsom vanligt vid ostberedning d. v. s.
mjölken försättes med löpe, då den ägghvitartade
substansen (kasein eller ostämne) utfälles, därvid medtagande
fetthalt samt en ringa mängd salter och mjölksocker. En
på dylikt sätt beredd fetost är väl, om sundt och rent fett
användts vid beredningen, ett godt näringsämne, men får
dock lika litet utbjudas såsom ren ost, som margarin får
utbjudas såsom smör. Ett namn som gifvits åt sådan
produkt, därj margarinfett införts, är margarinost, och finnas
särskilda bestämmelser rörande densamma uti den nya
margarinförordningen af 1 juli 1898, hvilken träder i kraft
1 april 1899. Sålunda skall vid prässningen af hvarje
osts plana ytor med bokstäfver af viss böjd intryckas ordet
»margarinost» jämte namnet å tillvärkningsmäjeriet,
hvarjämte osten skall utvändigt färgas mörkröd medels
orleana, kokad i asklut, eller annat jämförligt, giftfritt
färgningsmedel.
Tillsatser till ost af stärkelse, mjöl och mineralämnen,
hvarom enstaka uppgifter i litterturen förefinnas, hafva
icke anträffats på vår marknad. De kunna, likasom äfven
tillsatser af främmande färgämnen, påvisas såsom är
angifvet i fråga om undersökning af smör.
I följd af den hart när oändliga mångfald ostsorter,
som förefinnes, kunna några detaljerade allmängiltiga
regler för bedömandet af ost ej angifvas.
Hur betydligt sammansättningen af olika ostsorter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
