Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Förfalskningar af animaliska näringsmedel - Korf och köttkonserver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRFALSKENINGAR AF ANIMALISKA NÄRINGSMEDEL. 15
Ännu större är faran för dåligt kött i form af korf
och diverse köttkonserver. Dessa artiklar borde beredas
endast af kompetenta personer och de vid beredning
använda slaktdjurens tillstånd alltid kontrolleras. I alla
händelser bör kött äfven i konserverat tillstånd icke vara
ör lukt och smak motbjudande och får icke reagera
alkaliskt. Förutom användandet af dåliga råvaror (skämt
kött, köttaffall etc.) har man vid korffabrikat att taga
hänsyn till den ej sällan förekommande tillsatsen af mjöl,
äfvensom antiseptiska ämnen och konstgjord färgning.
Hvad mjöl beträffar, så anses visserligen, att en mindre tillsats
däraf af c:a 2 à 3 proc., som i vissa slag ej så sällan
förekommer, ej i någon afsevärd mån minskar näringsvärdet,
såvida tillsatsen ej skett för att höja profvets vattenhalt,
i hvilket fall mjöltillsatsen sker i form af klister.
Principielt måste man dock fasthålla, att en vara, som utbjudes
såsom ren köttkorf, ej må innehålla något mjöl, utan bör
halt af andra än köttbeståndsdelar på något sätt af varans
namn angifvas, t. ex. ärtkorf, grynkorf etc. För att
påvisa en halt af mjöl eller stärkelse utrör man ett prof af
korfmassan med vatten till en tunn gröt och försätter den
häraf utprässade mjölkaktiga vätskan med joalösning (t. ex.
en lösning af jod i jodkalium), då vid n/orvaro af
stärkelse en tydlig blåfärgning inträder. De antiseptiska
ämnen, som bruka användas i korf, äro förutom det
oskadliga koksaltet bufvudsakligen borsyra och någon gång
salicylsyra. Tillsatser af andra dylika ämnen än koksalt är
ägnat att väcka misstankar och bör ej tillåtas, emedan
de dels ofta ske för att, då skämda råmaterialier användts,
hindra vidare försämring och dels vid fortsatt bruk kunna
invärka störande på matsmältningen etc.*)
*) För påvisandet af borsyra extraheras korfmassan med sprit, och
lösningen afdunstas efter tillsats af kalkmjölk till torrhet, hvarpå
förfares på samma sätt som angifvits vid undersökning af mjölk på halt
af borsyra. För att påvisa salicylsyra extraheras massan äfvenledes med
sprit, och lösningen afdunstas efter kalkmjölktillsats tills all alkohol
aflägsnats. Härpå tillfogas svafvelsyra, så att massan blir sur, hvarefter
skakas i ett profrör med eter. Den härvid erhållna eterlösningen lämnas
att afdunsta i en bägare, då på väggarna utkristalliserar salicylsyra, som
dessutom lätt kan igenkännas genom att lösas i vatten och tillfogande
af några droppar af en järnkloridlösning, då en violett färgning inträder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
