Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Förfalskningar af vegetabiliska näringsmedel - Mjöl och bröd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRFALSENINGAR AF VRGETABILISKA NÄRINGSMEDEL. 19
vud taget äro fackmännen ense uti att skarpt fördöma
dem, och de äro äfven genom lagstiftningen förbjudna.*)
För att upptäcka mycket små mängder hvetemjöl i
rågmjöl och tvärtom kan man enl. Wittmack förfara på
följande sätt:
1 gram mjöl uppvärmes med 50 kubikcentimeter
vatten till 620 och undersökes mikroskopiskt i hvad mån
*) För att bestämma halt af mineralämnen kan man inaska ett
afvägt prof, väga de härvid kvarblifvande mineralämnena (askan) och
jämföra den erhållna halten med den hos mjöl normala (i finare sorter
hvete- och rågmjöl O,5 à 1 0/6, i gröfre upp till 3 90/0). Äfven kan
man betjäna sig af det s. k. kloroformprofvet samt följande specialprof.
För att medels kloroformprofvet påvisa halt af mineralämnen försättas
3 à 5 gram af det torkade mjölet i ett spetsglas eller en
resgenscylinder med sin 10-faldiga mängd kloroform, blandningen omskakas och
30—40 droppar vatten tillfogas, hvarefter ånyo omskakas. Uti hvila
stiger då mjölet småningom uppåt ytan såsom specifikt lättare, under
det att de mineraliska tillsatserna sjunka till botten. Då emellertid
de sistnämda delvis medryckas af mjölet, bör mjölskiktet då och då
medels en glasstaf omröras. Sedan de olika lagren afskilt sig, tillfogar
man 10—15 droppar saltsyra till mjölskiktet, som däraf blir gelatinöst
och lätt kan afskiljas. Den vid bottensatsen befintliga kloroformen kan
därpå afdunstas, och mineralbeståndsdelarna närmare undersökas. En
tillsats af alun kan enligt Herz påvisas genom följande prof: det mjöl,
som skall undersökas, genomfuktas i ett reagensglas med något vatten
och alkohol, hvarpå tillfogas några droppar kampecheträextrakt (af 5
delar kampecheträ och 100 kubikcentimeter 96-0/0-ig alkohol) samt
omskakas väl. Härefter tillsättes mättad koksaltlösning utan vidare
omskakning. Vid en alunhalt af 0,05—0,1 0/0 antager då den öfver
profvet befintliga saltlösningen en tydligt blå färgning, som räcker flere
dagar, under det att densamma vid en halt af O,01 0/0 färgar sig violettröd.
Att rekommendera är att anställa jämförande prof med rent mjöl, som
försatts med resp. O,01 O,05 och O,1 0/0 alun. I stället för
kampechelösning har äfven föreslagits att använda simaträlösning eller en 1-0/0-ig
alkoholisk alizarinlösning.
För påvisande af koppar inaskas ett prof, askan utlöses med
saltsyra och i lösningen inledes vätesvafla, då svafvelkoppar utfälles.
Denna fällning löses i salpetersyra och försättes med ammoniak i
öfverskott, då vid närvaro af koppar en tydlig blå färgning erhålles. För
profning på zink kan man med tillhjälp af en dialysator förskaffa sig
en saltsyrehaltig lösning af mjölet, uti hvilken zinken genom kemisk
analys på vanligt sätt påvisas.
För att på kemisk väg påvisa närvaron af mjöldryga kan man
digerera 15 gram mjöl med 30 gram eter, hvartill fogats 15 droppar
utspädd svafvelsyra (1:5), och låta blandningen stå inemot 1 dag i en
sluten kolf, hvarefter filtreras och uttvättas med eter, tills filtratets volym
utgör 30 kubikcentimeter. Detta försättes med 10—20 droppar af en
mättad lösning af natriumbikarbonat samt omskakas; det senare upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
