Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Förfalskningar af vegetabiliska näringsmedel - Mjöl och bröd - Konditorivaror
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 FÖRFALSENINGAR AF NÄRINGS- OCH NJUTNINGSMEDEL.
förklistring inträdt. Rågmjölstärkelsekorn förklistra
nästan alla vid denna temperatur, hvetestärkelsekorn
däremot icke.
För att pröfva mjöls bakningsförmåga kan man
betjäna sig af följande af Halenke och Möslinger
föreslagna prof:
50 gram mjöl utröras med 25 gram vatten till en
deg, som lämnas att stå under en glasklocka. Dåligt
bakande mjöl visar redan efter kort tid, stundom redan
inom en halftimme, en glans på öfverytan; degen gifver
lätt efter vid tryck för fingret och börjar att flyta i sär
och är efter 12 timmar sönderfluten. Godt bakande mjöl
gifver en seg, elastisk, oförändrad deg.
Hvad som nämts om förfalskningar af mjöl gäller
äfven i allmänhet däraf beredt bröd. Vattenhalten i mjukt
bröd anses icke böra få öfverstiga 40 proc. Att brödet
vid förvaring blifver mindre smakligt (»gammalt och torrt»)
beror utom på vanligt torkande äfven däraf, att
vattenhalten, som finns uti stärkelsen, hvilken däraf hålles
uppmjukad, öfvergår till gluten, och då hårdnar stärkelsen.
Förvarat på fuktigt ställe möglar det lätt, och bör
sådant bröd icke förtäras. Surbröd bör ej på 100 gram
innehålla mera syra än som motsvarar 9 kubikcentimeter
normalalkali.
Konditorivaror anträffas stundom försatta med
mineralämnen (gips, tungspat, lera, zinkhvitt etc.), dock
knappast af inhemsk tillvärkning på vår marknad, samt färgade
med skadliga färgämnen såsom arsenikhaltiga tjärfärger
etc., hvilket naturligtvis icke bör få förekomma. Kromgult
tager mjöldrygans färgämne och färgar sig vackert violett, under det
att fett och klorofyllfärgämne förblifva lösta i etern. Afhälles lösningen
och öfvermättas med svafvelsyra samt skakas med eter, så erhåller man
en ren lösning af mjöldrygefärgämnet. Enligt A. Hilger kunna medels
denna metod ännu 0,01—0,005 0/9 mjöldryga i mjölet påvisas.
För en approximativ bestämning af rågmjöl i hvetemjöl och
omvändt kan mau enligt Danckwort betjäna sig af följaude förfarande:
10 gram mjöl blandas med 1 gram utjäst och fullkomligt
uttvättat hvetekli i en dubbel sidensiktduk (n:o 12) och uttvättas så
länge i rinnande vatten, som något stärkelse afskiljes. terstoden
torkas och väges. 10 gram rent rågmjöl gifva efter afdrag af kliets
och siktdukens vikt 0,5—0,8 0/0 återstod, under det att rent hvetemjöl
behandlat på samma sätt ger 7,0—8,0 9/9. En blandning af 7,5 gram
rågmjöl och 2,5 gram hvetemjöl lämnar 1,0—2,0 0/0 och en blandning
af 5 gram rågmjöl och 5 gram hvetemjöl 3,0—3, 5 6/0.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
