Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Förfalskningar af vegetabiliska näringsmedel - Konditorivaror
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRFALSKNINGAR AF VEGETABILISKA NÄRINGSMETEL. 21
och kromgrönt äro äfven förkastliga såsom färger för alla
slags matvaror, och i ännu högre grad gäller detta om
spanskgrönt, mönja, cinnober m. fl. färger, hvari giftiga
metaller ingå. Då rätt mycket tjärfärger användas äfven
i vårt land för färgning af diverse för förtäring afsedda
varor, är det klart, att en kontroll af desamma med
hänsyn till halt af giftiga metaller och särskilt arsenik är
af behofvet påkallad, och en del handlande hafva äfven
underkastat sina färger sådan. En del torde dock
resonera som så, att då endast en mycket ringa kvantitet
tjärfärg på grund af dessa färgers stora intensitet
erfordras för färgning af stora mängder varor, bör skadlig
invärkan å orgarismen ej uppstå och i alla händelser den
lilla arsenikhalten endast med svårighet kunna upptäckas.
Det förkastliga i ett dylikt resonemang behöfver här ej
påvisas. Tvärt om må erinras, att flere auktoriteter på
det medicinska området anse allt bruk af tjärfärger på
födoämnesområdet förkastligt, äfven om färgerna äro fria
från arsenik och andra giftiga metaller.*) Något lagstadgat,
att endast de eller de färgerna skola användas som
matfärger, finnes emellertid icke i vårt land.
Flere länder hafva absolut förbjudit användandet af
alla slags tjärfärger uti för förtäring afsedda varor. 8
I samband med giftiga färgers förekomst i
konditorivaror står användandet af färgade omslagspapper, oäkta
bladsilfver och bladguld etc. Dessa sistnämda äro
skadliga, då halt af giftiga metaller, zink, koppar och bly,
*) I »Kongl. Sundbetskollegii kungörelse af den 28 febr. 1876»
fivnes intagen följande förteckning å färger, som kunna »utan meun för
hälsan begagnas till färgande eller prydande af konfekt, dragantarbeten,
glacer, bakelser, likörer, syruper eller andra till förtäring afsedda varor».
Denna förteckning. som efter de grunder, hvarpå den blifvit uppstäld,
tydligtvis är mycket ofullständig, lyder sålunda: Hvita: krita, stärkelse
(af sädesslag, arrowrot och potatis). Svarta; bensvärta, elfenbenssvart,
kimrök, kolsvart, lampsot, tusch. Röda: äkta karmin, kochenilj, röd
sandel, fernambuk (bresilja). alkannarotbark, safflor, safflorkarmin, saft
af berberisbär, saft af hallon, saft af röda vinbär, saft af tranbär.
Gula: saffran, gurkmeja, orleana, gulträd (gelbholz), ringblommor,
gulbär (persiska bär, avignonbär), kvercitron. Blå och violetta: ren
ultramarin, indigo, indigokarmin, orselj, saft af blåbär, saft af fläderbär,
saft af slånbär, luktvioler, kampecheträ (blåholz), malvablommor, saft
af svarta körsbär, saft af svarta mullbär, saft af svarta vinbär. Gröna:
spenat, pistacier, blandningar af ofvannämda gula och blå ämnen.
Bruna: bränt socker, bränt kaffe, chokolad, kateku, kina, lakrits.
Metalliska ; äkta bladguld, äkta bladsilfver, äkta musselguld, äkta musselsilfver.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
