Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Förfalskningar af njutningsmedel - A. Njutningsmedel, som innehålla antingen alkaloider eller eteriska oljor - Kaffe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 FÖRFALSKNINGAR AF NÄRINGS- OCH NJUTNINGSMEDEL.
ningsmedlen kunna i stort sett indelas uti sådana som
innehålla antingen alkaloider eller flyktiga oljor och
sådana som innehålla alkohol. Med begreppet alkaloider
förstås en klass i växtriket förekommande, basiska,
kväfvehaltiga ämnen, som äro fysiologiskt värksamma
beståndsdelar i bl. a. de så viktiga njutningsmedlen kaffe, te, kakao
och tobak. I en del kryddartade ämnen spela emellertid
eteriska oljor och essenser den väsentliga rollen.
Vända vi oss då först till de alkaloidhaltiga
njutningsmedlen, så är af dessa kaffo att anse såsom det viktigaste.
Af kaffe införas nämligen till vårt land inemot 20
millioner kilogram, mot något öfver 150,000 kilogram te,
400,000 kilogram kakao och 31/2 millioner kilogram tobak.
Kaffets förfalskningar äro ytterst talrika, och ej ens i
form af hela »bönor» (som egentligen utgöras af fröna af
kaffebusken) går det fritt därifrån. Sålunda hafva af lera,
deg etc. förfärdigats konstgjorda bönor, hvilka inblandades
i de andra; och för någon tid sedan existerade i
Tyskland tvänne fabriker, som endast hade till uppgift att
leverera specialmaskiner för förfärdigande af konstgjorda
»kaffebönor». Dessa fabriker hafva emellertid förbjudits att
fortsätta sin värksamhet, och några dylika bönor hafva
icke anträffats vid analyser af kaffe från den allmänna
marknaden i vårt land. Ej sällan förekommer däremot
utgifvandet af lågvärdiga kaffesorter för prima vara.
Genom att ansvälla kaffebönor i vattenånga och stundom
svagt bleka dem med svafvelsyrlighet kunna erhållas
bönor af annat utseende, t. ex. af dåligt brasilkaffe en
preanger (godt javakaffe) mycket liknande vara. Genom en
dylik operation, som endast kostar några få öre pr
kilogram, kan kaffet erhålla ett (naturligtvis) skenbart ökat
värde af lika många tiotal öre och mera. Stundom kallas
dylikt kaffe »appreterat», men går i regeln under orätt
namn. För att söka utröna, huruvida ett kaffe är
»appreterat» eller ej, kan man profväga en viss volym, enär
det visat sig att »appreterat» kaffe i allmänhet är lättare än
äkta. Viktskillnaderna vid olika kaffesorter är dock rätt stor;
1 liter väger vanligen 5 à 61/2 kilogram och »appreterat»
mindre. Färgning förekommer icke så sällan, och i utlandet
finnas fabriker, som leverera alla slags färgnyanser till detta
ändamål. Mera allmänt använda färgämnen äro:
berlinerblått, kromgult, ockrafärger, indigo, grafit och tjärfärger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
