Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Förfalskningar af njutningsmedel - B. Alkoholhaltiga njutningsmedel - Vin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRFALSKNINGAR AF NJUTNINGSMEDEL. . 33
B. Alkoholhaltiga njutningsmedel.
I fråga om de alkoholhaltiga njutningsmedlen äro
förfalskningarna på många områden särdeles allmänna. Börja
vi med vin, hvarmed rätteligen endast förstås den dryck,
som uppstår, när man efter konstens och vetenskapens
regler låter vindrufvans saft jäsa och klara sig, så hafva
förfalskningarna häraf varit så omfattande, att de
förnämsta vinproducerande länderna vidtagit vidlyftiga och
detaljerade speciallagstiftningar för att förebygga desamma.
Ofta har det visat sig svårt att fast fixera gränsen
mellan så kallade »förbättringar» och förfalskningar. Till de
förra vilja vinfabrikanterna räkna att neutralisera för hög
syrehalt i drufsaften, som skall jäsas, och tillfoga socker i
mån efter den alkoholhalt som önskas (s. k. chaptalisering),
att utspäda för sur drufsaft med vatten under tillfogande
af socker (s. k. gallisering), att drufsafterna (skal och
stjälkar) upprepade gånger jäsas med sockerlösningar, då
mycket större vinkvantitet erhålles (s. k. petiotisering),
att tillfoga gips för att klara vinet, blanda olika vinslag
med hvarandra etc. Dylika »förbättringar» äro delvis
tekniskt berättigade, delvis icke. Alldeles förkastligt är
att utgifva de s. k. konstvinerna, som beredas af vatten,
socker; alkohol, mineralbeståndsdelar och essenser, såsom
vin. En sådan vara skall åtminstone genom sitt namn
tydligt utvisa sin egenskap att icke vara äkta vin,
likasom t. ex. margarin icke får säljas under namn af smör.
Sak samma är förhållandet med »vin» fabricerat af russin,
korinter, frukt- och bärsafter, socker, sirap och sprit.
Sådant »vin» fabriceras dock i stor skala i Tyskland,
Frankrike m. fl. länder. I England fabriceras portvin af
cider, brännvin och sandelträ, sherry af öl, brännvin och
korinter; s. k. Elbesherry beredes af jästa dadlar, fikon
och sprit. Viner, som från produktionsorten utsändas med
öfver 15 proc. alkohol, såsom portvin, sherry, marsala,
madeira etc., äro redan där försatta med sprit, enär vid
naturlig jäsning denna alkoholhalt i ett vin aldrig kan
öfverskridas. Denna sprit skulle egentligen vara drufsprit,
d. v. s. erhållen genom destillering af vin och vinräster,
men häremot syndas mycket, måhända minst vid
marsalavinet, som i sig själft är relativt billigt. Äljes har, som
Verdandis småskrifter. 73. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
