Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Det finska samhällsskicket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
FÖRFATTNINGSSTRIDEN I FINLAND.
deltaga i lagstiftningsarbetet, hade man sökt kringgå
genom att undvika upptagandet af betydligare
lagstiftningsfrågor i de fall, då man icke kunde på administrativ väg
afgöra dem åtminstone provisoriskt. Den lagstiftningsmakt
landtdagen tagit i arf hade varit betydligt kringskuren
genom bestämmelsen, att förslag till nya lagar och
lagändringar kunde framställas endast af monarken. Ur den
rätt ständerna i alla fall ägt att till monarken ingå med
petitioner om lagförslag lyckades de emellertid slutligen
utveckla äfven förslagsrätt. Den beviljades dem 1886
och gäller alla ärenden utom upphäfvande af grundlag, af
lag om forsvarsväsendets organisation samt af prässlag.
Beträffande dessa stycken har landtdagen fortfarande endast
petitionsrätt.
Finlands landtdag är delad på samma fyra stånd som
svenska riksdagen före 1865. Ridderskapet och adeln är
representerad på samma sätt som det svenska adelståndet
var. Prästerskapet består af biskoparna samt
representanter icke blott för prästerna, utan äfven för universitet
och elementarlärovärken. Till borgarståndet väljer hvarje
stad ett ombud, om folkmängden understiger 6,000 personer.
Är den större, väljas två, och sedan ytterligare en för
hvarje nytt 6,000-tal. Valrätt tillkommer visserligen alla
skattskrifna invånare, som erlägga kontributioner till
kommunen, men röstskalan är starkt graderad. Bondeståndet
består af ett ombud från hvarje domsaga. Valen förrättas
af elektorer, som utses enligt graderad röstskala.
Valbarhetsåldern är 25 år. Valbarheten är ej bunden till
valdistriktet. Landtmarskalken samt talmännen i borgare-
och bondestånden utses af käjsaren-storfursten. 1
prästeståndet är ärkebiskopen själfskrifven talman.
Det är gifvet, att detta representationsskick enligt
modärna begrepp är ganska otillfredsställande. Men Finland
har i alla fall en representation, som i all sin
ålderdomlighet är värd att taga vara på. Och fionarna
ha skattat den så högt, att de af fruktan att förlora den
utan att måhända få något alls i stället icke vågat göra
några kraftigare ansatser för att modärnisera densamma,
åtminstone till grunden. Man har icke ens satt in någon
större kraft på genomförandet af partiella reformer- en
försiktighet, som likväl mindre torde ha berott på fruktan för
» ryska reformer» än på vanlig obenägenhet från de makt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
