Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Det finska samhällsskicket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DRT FINSKA SAMHÄLLSSKICKET.
9
ägande att godvilligt afstå från sin förmånsställning och
på svårigheterna för de båda politiska partierna att komma
öfverens om reformens önskvärda beskaffenhet.
Genom ett manifest af 1879 fick valrätten till
borgarståndet sin nuvarande utsträckning till medlemmar
afstadskomuner, hvilka äro i staden skattskrifna. Men från denna
allmänna bestämmelse gjordes en del undantag, hvarigenom
vissa klasser af medborgare särskilt arbetareklassen
fingo sin valrätt hotad. Från valrätt uteslötos nämligen alla
»som stå i annans tjänst», och under denna kategori har
man på många håll i tillämpningen inbegripit allt, hvad
lönarbetare heter. Därtill kommer, att den graderade
röstskala, som lägges till grund för valen, i hög grad är
beroende på de olika kommunernas godtycke. Det finns
således ännu städer i Finland, där rösträtten är alldeles
obegränsad af något högsta röstetal. I andra är det högsta
medgifna röstbeloppet bestämt till 50, men i flertalet
städer äro 25 röster fastställda som maximum, medan en
röst fortfarande utgör minimum. Hösten 1899 beslöt en
kommun att vid valet till 1900 års landtdag afskaffa
den graderade skalan och tillämpa lika rösträtt — ett
beslut, som emellertid visst aldrig kom att tillämpas. Äfven
de varmaste vänner af kommunal själfstyrelse torde ha
invändningar att göra mot denna form däraf.
Icke en bit bättre är det ställt med valrätten till
bondeståndet, hvilken är förbehållen ägarna af i mantal
satt jord. Från politisk medborgarrätt uteslutna äro
således ej blott åtskilliga kategorier af jordbrukare, utan
ock alla slags icke jordbrukande ståndspersoner på landet,
fabriksidkare, handlande o. s. v. samt utan undantag alla
landsbygdens arbetare. Men orättvisan inskränker sig icke
till denna utestängning, den drabbar äfven de deltagande,
som äro underkastade en fyrktalsprincip, hvilken icke känner
till någon begränsning alls. Till på köpet äro valen
medelbara, så att 2,000 valmän utse en elektor.
Det är emellertid att märka, att den rörelse, som
gjort sig gällande för att åstadkomma en reform af valrätten
till landtdagen företrädesvis varit riktad på borgareståndet
och endast helt svagt på bondeståndet. Förklaringen till
denna egendomlighet har man att söka däruti, att det varit
det fennomanska partiet som tagit rösträttsrörelsen om hand
i Finland. Fennomanerna ha sitt särskilda skäl att önska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
