Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Vägen till Hvita hafvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄGEN TILL HVITA HAFVET.
29
alltså icke ha varit nyssnämda flod, utan måste sökas i
sydvästra delen af Kolahalfön; och bjarmerna måste då
ha varit den folkstam, som bodde sydväst om "terfinnarna"
eller lapparna, nämligen de finska östkarelerna på
västsidan af Hvita hafvet. Enligt senare historiska uppgifter
nådde karelerna i 15:de och 16:de århundradet åtminstone
till floden Varzuga, och det norska skattedistriktet nådde
äfven till denna flod; i det 14:de århundradet gingo norska
skattekräfvare längs Hvita hafvet till Veleaga eller Vælijoki,
en biflod till Umba. Möjligen har på Ottars tid — i 9:de
århundradet karelerna icke nått längre i öster än till
Kandalaxbukten (i nordvästligaste ändan af Hvita hafvet),
där den naturliga gränsen går mellan Karelstranden och
Kolahalfön.
-
Ehuru Ottar alltså icke har seglat tvärs öfver Hvita
hafvet, kan han dock anses som den förste upptäckaren
af denna stora nordliga bukt af Nordishafvet. Han
har följt kusten så långt mot väster, att han träffade
bofasta inbyggare i landet; dessa visade sig vara "bjarmer".
Ottar berättar själf, att det föreföll honom som om lappar
och bjarmer talade nästan samma språk; sannolikt har Ottar
eller hans män förstått litet lapska eller möjligen haft med sig
en lapsk tolk, så att de kunnat göra sig begripliga för
bjarmerna. Iakttagelsen af språklikheten är i öfrigt riktig,
ty lapska och karelska äro nära besläktade språk.
Östkarelerna (eller nordkarelerna), östra grenen af samma
folkstam som bebor Finland i egentlig mening, ha från
urminnes tider varit bosatta vid västsidan af Hvita hafvet,
måhända redan vid denna tid äfven på sydsidan; de ha
lifnärt sig af jordbruk och boskapsskötsel, delvis äfven
af fiske och salttillvärkning, samt ha i historisk tid alltid
varit bofasta i motsats till de nomadiska lapparna.
-
Om bjarmerna säger Ottar ytterligare, att de gifvit
honom många underrättelser, dels om sitt eget land och
dels om grannländerna, men han visste ej hvad som var sant
däri, då han ej sett det själf. Efter sin hemfärd berättade
Ottar sedermera om sin märkvärdiga resa för konung
Alfred i England som förut omtalats men han torde
äfven lämnat underrättelser om sina upptäckter till sina
egna landsmän i Norge, ty ungefär vid denna tid eller
kort efteråt utsträckte Norges konungar sitt herravälde
öfver alla lappar ända till Hvita hafvet. Hvarken Ottar
――
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
