Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Vägen till Hvita hafvet - 6. Senare Bjarmalandsfärder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
FORNSKANDINAVISKA UPPTÄCKTSFÄRDER
själf eller konung Alfred, som återgaf hans resa,
omnämner emellertid med ett enda ord frågan om Skandinaviens
landsammanhang med det öfriga Europa; tvärtom antyder
Ottar vid flera tillfällen, att han icke kunde afgöra,
huruvida kustlinien gjorde en böjning eller om "hafvet gick
in i landet".
Ottar företog sedermera äfven en resa från
Halogaland längs Norges västkust till Skirningssal i Västfold i
Norge, samt reste därifrån till Hedeby i Slesvig. På denna
resa hade han på vänster hand Danmark och på höger det
öppna hafvet, hvaraf framgår att Danmark sannolikt på
denna tid äfven omfattade de nuvarande västsvenska
landskapen och troligen sträckte sig i norr ända upp till
Kristianiafjorden.
6. Senare Bjarmalandsfärder.
Redan i det 10:de århundradet, det efter Ottars färd
närmast följande seklet, uppstodo förbindelser mellan det
nordliga Norge och bjarmernas land. Dessa förbindelser
voro till en början krigiska; så uppgifves det att norske
konungaättlingen Erik Blodyx omkring år 920 vunnit seger
i ett stort slag i Bjarmaland, att han på hemresan landat
i Finnmarken och där haft åtskilliga äfventyr med
trollkunniga lappar. Omkring år 965 skall hans son, Harald
Gråfäll, ha företagit ett tåg österut, och om denne heter
det uttryckligen, att han kämpat med bjarmerna vid
stranden af Vina, det vill säga floden Dwina. Mellan Ottars
och Harald Gråfälls tid har man sålunda äfven upptäckt
och hunnit fram till östra sidan af Hvita hafvet och där träffat
på mynningen af Dwina. Hvita hafvet visade sig nu vara
en hafsbukt, hvarom ju Ottar hade varit osäker, och
namnet Bjarmaland kom härigenom att utsträckas till alla
kustländerna omkring nämda haf, särskilt dess västra
och östra sidor. På de i det aflägsna östern bosatta
bjarmerna öfverflyttades äfven så småningom det rykte för
trollkunnighet och häxeri, som af gammalt tillades lapparna;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
