Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Senare Bjarmalandsfärder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
FORNSKANDINAVISKA UPPTÄCKTSFÄRDER.
gården. Det oaktat tog Thore Hund i hemlighet den
silfverskål, som stod på gudens knän och var full af
silfverpänningar. Och en annan af nordborna, som iakttog
detta, högg sönder bilden för att komma åt ett dyrbart
smycke. Ett stort brak uppstod, bjarmerna skyndade till
från alla håll och norborna måste fly till sina skepp.
På hemvägen blefvo de oeniga om bytet. Då de
nämligen hade seglat tillbaka öfver Gandvik lade de en
afton till vid några öar för att invänta "strömfallet"
(ebbens inträdande), ty "där var en stor malström". Denna
malström omtalas äfven vid andra tillfällen, kallas
understundom "Straumneskina", och var belägen vid udden
Svjätoi noss. Här började tvisten om bytet, hvilken sedan
under seglatsen fortsattes, och vid Gjesvær utanför Magerö
blef den ene af hirdmännen, Karle, dräpt af Thore Hund;
hans broder Gunnstein undkom med knapp nöd bland
öarna i Västfinnmarken.
Efter denna Bjarmalandsfärd känner man åtminstone
tre senare resor österut. Den ena företogs omkring år
1090 af konungasonen Håkon Magnusson, den andra är
från 1217, då åtskilliga af deltagarna fortsatte söderut till
det Susdalska riket i östra Ryssland (vid en biflod till
Wolga). Det sista historiskt bekanta tåget till
Bjarmaland företogs år 1222 af de kungliga sysselmännen Anders
Skjaldarband och Ivar Utvik; de kommo fram till bjarmerna
med fyra skepp och vanno stort byte af "gråvaror och
bränt silfver". Dock fortsattes äfven efter 1222 både
de fredliga och de krigiska förbindelserna mellan Norge
och Ryssland.
Den danske historieskrifvaren Saxo Grammaticus, hvars
danska historia är från början af 1200-talet, berättar i sin
bok om flera äldre, sagoliknande färder till Bjarmaland.
Någon sanning måste säkert ligga till grund för Saxos
berättelser, ty han känner väl till dessa nordliga trakters
geografi. Så omnämner han i tydliga ordalag, att Hvita
hafvet och Bottniska viken skildes åt genom
mellanliggande land. En annan gång berättar Saxo, att
konung Gorm gjort en färd åt norr och öster; först kom han
seglande till Halogaland och därefter till ett annat land
med branta strandbräddar och höga fjällstigar. Det var
hitre Bjarmaland. Sedermera kommo de sjöfarande fram
till ett land med beständig köld och snö, otjänligt för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
