Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Senare Bjarmalandsfärder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SENARE BJARMALANDSFÄRDER.
33
jordbruk och uppfylt af ovanliga slag af vilddjur.
Landet utmärkte sig vidare genom forsande älfvar och höga,
stupbranta klippor; detta land var bortre Bjarmaland.
Hvilka länder kunna Saxo och hans sagesmän ha
afsett i denna berättelse? Det är knappast troligt, att
de kunnat mena det låga och sanka landet omkring
floden Dwina, där endast obetydliga höjder eller åsar
tjänstgöra som vattendelare och ofta icke förmå hindra
förbindelser mellan de olika vattendragen. Sannolikast
är, att den antydda berättelsen afsett det ryska Lappland
eller Kolahalfön. Denna är till större delen en högplatå
med flera större fjäll och bärgmassor. Från de inre
delarna af högplatån rinna forsande strömmar ned genom
de talrika sjöarna, förena sig till större floder och
utmynna åt olika håll i hafvet. Flera af kuststräckorna äro
bärgiga samt höga och branta, så att floderna ofta nära
mynningen bilda brusande vattenfall och ofarbara forsar,
nedanför hvilka älfvarna skurit sig djupt ned mellan branta
klippor. I dessa trånga och mörka dalklyftor ligger snön
ofta kvar under hela sommaren. Det af Saxo omtalade
» hitre Bjarmaland» synes sålunda ha varit norra eller
nordöstra kusten af Kolahalfön, medan "bortre Bjarmaland",
landet med de forsande älfvarna och branta klipphällarna,
bör sökas någonstädes på sydkusten af samma halfö.
Namnet "bjarmer" såsom benämning på de
finskkarelska folken vid Hvita hafvet upphör vid midten af
13:de århundradet; sista spåret af dem är, att en hop
bjarmer flydde för mongolerna och af konung Håkon
fingo bostäder i Malangen, där de dock sedermera
försvinna. Sedan den tiden nämnas i trakterna omkring
Dwina endast kareler samt dessas behärskare, ryssarna i
Novgorod. Dock ser man, att handeln fortfor, och att
norska köpmän hade handelsförbindelse med Novgorodska
ryssar vid Hvita hafvet. Sannolikt har anläggandet af
Vardöhus år 1307 härvidlag haft stor betydelse, ty efter
tillkomsten af denna fasta punkt tog den norska handeln
på Finnmarken ett ansenligt uppsving.
3. Verdandis småskrifter. 96.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
