- Project Runeberg -  Tillståndet i Frankrike före revolutionen 1789 /
8

(1889) [MARC] Author: Otto von Zweigbergk With: Hippolyte Taine - Tema: Verdandis småskrifter, France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Olikheten i rättigheter och skyldigheter samhällsklasserna emellan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

8 TILLSTÅNDET I FRANKRIKE FÖRE REVOLUTIONEN 1789. |

hade det visserligen lyckats en stor del af dessa senare |
att skaffa sig både personlig frihet och ärftlig besittnings- |
rätt till det lilla jordstycke de odlade. Men det hade skett
på ganska hårda vilkor, mot åtagande af en mängd skyl-
digheter till godsinnehafvaren, den 8. Sk; seignören (läs:
senjören), och ännu på 1700-talet intog denne en ställning,
som erinrade om hans forna suveräna makt.

De förnämste bland dessa seignörer hade icke blott
större delen af de rättigheter, som plägade tillkomma den
suveräna regenten; de erinrade äfven i sitt yttre uppträ-
dande om en sådan. Afven de voro omgifne af ett råd,
en kanslär, ett hof med en utvecklad ceremoniordning.
Men man återfinner drag, som erinra om den själfständige
fursten, i rikt mått äfven hos de andra adliga och andliga
jorddrottarna. I sin landsort var en sådan seignör afgjort
den främsta. Han hade sin särskilda bänk i kyrkan, sin
| särskilda grafplats i koret, han lät efter egen bekvämlighet
1 presten ändra tiden för gudstjänstens början, ty det var
: han, som tillsatte prest i sin församling. Ågde han ett
s. k. betitlat hufvudgods, tillkom honom den höga domsrätten,
som öfverlämnade åt honom att tillsätta ej blott alla slags
polistjänstemän, utan äfven de domare, som hade att såsom
första instans i hans namn rarsaka och döma i de flesta
tvistemål och brottmål. För brottslingarna hade han sitt
eget fängelse, egen galge. Som ersättning för sina om-
kostnader i och för denna rättsskipning ägde han uppbära
alla lifdömdes konfiskerade gods och arfvet efter alla
som inom hans domsområde dogo utan lagliga arfvin-
gar eller testamente, han hade rätt till vilsekommen bo-
skap och borttappat gods, då ingen ägare inom viss tid
; anmälde sig, rätt till 3 eller I af skattefynd, till vrak och
| till jord, som på 10 år ej brukats. Något mindre förmå-
: ner och rättigheter medförde den domsmakt, som följde

med innehafvandet af ett obetitlat gods. — En dylik privat

domsrätt var nästan hela franska landsbygden underkastad,
ty de gods, som saknade sådan, voro vanligen lagda under
någon närboende seignörs domvärjo. i

Annu afgjordare minnen af tidigare suveränitet voro
den afgift, som godsägaren i vissa provinser ägde uppbära
för sitt blotta beskydd, eller den skatt, som han under namn
af eldstadspenningar ägde aftvinga hvarjs hushåll, eller de
afgifter, som till honom erlades af dem som ville sälja öl,

NUR RUTER RR

BRNNNIRERUANS NINE DRA

då då
sorstras ON0r RNE ENORM
foten pg ”

föga
BUF ERUOESKESA.

vr vt tr on Ne
RR sa jenna SPETT

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 1 23:04:51 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fran1789/0008.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free