Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Olikheten i rättigheter och skyldigheter samhällsklasserna emellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vin eller andra drycker. På många ställen var det den
franske bonden förbjudet att sälja sitt vin förr än en 30 à
40 dagar efter skörden, på det att seignören först måtte
få sälja sitt. Betungande voro ock de afgifter, som erlades
till seignören vid jordköp eller arrende på mer än 9 år.
En afgift erlades, när egendomen gick i sidoarf; stundom
måste den betalas äfven af bröstarfvingar.
Till godsägaren måste bonden betala färjpenningar,
bropenningar, flodpenningar, vägpenningar, torgpenningar.
Han måste mot afgift mala sin säd i sin herres kvarn,
baka sitt bröd i hans ugn, pressa sitt vin i hans press,
slakta i hans slakthus. Till godsägaren hade bonden
dagsvärksskyldigheter, alltid betungande, stundom dessutom
särskilt retsamma, såsom t. ex. skyldigheten att slå ihjäl
grodorna, som störde den adliga familjens sömn.
En rättighet, som tillkom seignören ensam, och som
förorsakade bönderna stor skada, var hans uteslutande
jakträtt inom hela det område, som lydde under hans
domsmakt. Seignörens jaktfölje drog fram öfver bondens fält
och trampade ned hans skörd, bonden måste bugande öppna
sin grind eller rifva ned sin inhängnad. För att ej oroa
sin herres villebråd måste han tidtals försumma sitt
landtbruk. Han fick ej slå sin äng eller sitt klöfverfält före
midsommar. Han fick ej gå in på sitt eget åkerfält från
1 maj till 24 juni. Han fick ej besöka öarna i Seine ens
för att slå sitt eget gräs. Rapphönsen måste bevaras åt
hans herre.
Bonden fick ej äga skjutvapen eller jakthund och
måste med tålamod åse, huru villebrådet åt upp eller på
annat sätt förstörde hans skörd. Ville han rädda den, hade
han intet annat medel än att med hela sin familj vaka natt
och dag. Och det fans trakter i Frankrike, i hvilka
invånarna på det sättet vakade 6 månader om året. Stor
skada tillfogades honom ock genom de stora kaningårdar
och dufslag hans herre höll, och hvilka i många fall voro
hans uteslutande privilegium.
Och ändå var detta de gynsammare vilkor, under
hvilka de fria bönderna lefde. I Frankrike funnos ännu
provinser, i hvilka lifegenskapen fortfarande herskade. I
dessa var bonden fjättrad vid det gods, der han var född.
Om han rymde, kunde han återfordras. I hvarje fall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
