- Project Runeberg -  Tillståndet i Frankrike före revolutionen 1789 /
9

(1889) [MARC] Author: Otto von Zweigbergk With: Hippolyte Taine - Tema: Verdandis småskrifter, France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Olikheten i rättigheter och skyldigheter samhällsklasserna emellan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OLIKHETEN I RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER. 9

vin eller andra drycker. På många ställen var det den
franske bonden förbjudet att sälja sitt vin förr än en 30 å
40 dagar efter skörden, på det att seignören först måtte
få sälja sitt. Betungande voro ock de atgifter, som erlades
till seignören vid jordköp eller arrevde på mer än 9 år.
En afgift erlades, när egendomen gick i sidoarf; stundom
måste den betalas äfven af bröstarfvingar.

Till godsägaren måste bonden betala färjpenningar,
bropenningar, flodpenningar, vägpenniogar, torgpenningar.
Han måste mot afgift mala sin säd i sin herres kvarn,
baka sitt bröd i hans ugn, pressa sitt vin i hans press,
slakta i hans slakthus. Till godsägaren hade bonden dags-
vårksskyldigheter, alltid betungande, stundom dessutom
särskilt retsamma, såsom t. ex. skyldigheten att slå ihjäl
grodorna, som störde den adliga familjens sömn.

En rättighet, som tillkom seignören ensam, och som
förorsakade bönderna stör skada, var hans uteslutande
Jakträtt inom hela det område, som lydde under hans doms-
makt. BSeignörens jaktfölje drog fram öfver bondens fält
och trumpade ned hans skörd, bonden måste bugande öppna
sin grind eller rifva ned sin inhängnad. För att ej oroa
sin herres villebråd måste han tidtals försumma sitt landt-
bruk. Han fick ej slå sin ang eller sitt klöfverfält före
midsommar. Han fick ej gå in på sitt eget åkerfält från
1 maj till 24 juni. Han fick ej besöka öarna i Seine ens
för att slå sitt eget gräs. Rapphönsen måste bevaras åt
hans herre.

Bonden fick ej äga skjutvapen eller jakthund och må-
ste med tålamod åse, huru villebrådet åt upp eller på
annat sätt förstörde hans skörd. Ville han rädda den, hade
han intet annat medel än att med hela sin familj vaka natt
och dag. Och det fans trakter i Frankrike, i hvilka
invånarna på det sättet vakade 6 månader om året. Stor
skada tillfogades honom ock genom de stora kaningärdar
och dutfslag hans herre böll, och hvilka i många fall voro
hans uteslutande privilegium.

Och ändå var detta de gynsammare vilkor, under
hvilka de fria bönderna lefde. I Frankrike funnos ännu
provinser, 1 hvilka lfegenskapen fortfarande herskade. I
dessa var bonden fjättrad vid det gods, der han var född.
Om han rymde, kunde han återfordras. I hvarje fall tili-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 1 23:04:51 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fran1789/0009.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free