Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Olikheten i rättigheter och skyldigheter samhällsklasserna emellan - 2. De privilegierades tjänster till samhället
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANN AASE BABAR nr 0
200 ANDRAS ARV RN
lå
i ;
i;
ji
fö
sva orestresens Er
NäR RP SNUTEN ERINRAN EA TESTER
10 +ILLSTÅNDET I FRANERIKE FÖRE REVOLUTIONEN 1789.
föll vid hans död hans egendom helt och hållet eller delvis
seignören. Dagsvärksskyldigheten var för en bonde i detta
läge ändå hårdare; han var i värkligheten ännu sin
herres träl.
2, De privilegierades tjänster till samhället.
Af dessa högre klasser, som voro utrustade med så-
dana ofantliga förmåner, kunde med fog väntas stora tjän-
ster åt det allmänna. Man kunde vänta, att denne seignör
skulle i sin landsända bli sina underlydandes föresyn och
välgörare, den naturliga ledaren för alla nya, nyttiga före-
tag, de fattiges beskyddare, en rättvis fredsdomare och
utan ersättning sin orts representant och förespråkare inför
konungen. På en tid, då folkbildningen står lågt och mas-
san ännu ej är mogen för själfstyrelse, kan naturligtvis en
mera upplyst högre samhällsklass göra stor nytta.
Men den ställningen hade de högre stånden i Frank-
rike ej velat inta. De hade skilt sin sak från folkets, så-
som privilegierade samhällsklasser gärna göra. De som
skulle ha varit folkets herdar, hade kommit att betraktas
som snyltgäster, som drönare i kupan.
Ibland dessa privilegierade kan iman skilja mellan två
grupper: de som bodde kvar på sina besittningar i pro-
vinsen, och de som dragit sig till hofvet i Paris. Till den
senare gruppen hörde de förnämare och rikare både bland
de värdsliga och de andliga stormännen; till den förra de
fattigare.
oDe som fortforo att bo i provinsen voro i allmänhet
visst inga tyranner. Gent emot borgarena i staden fram-
höllo de gärna sin höga börd, men mot sina underlydande
ville de vara goda husbönder, och under århundradet före
revolutionen spred sig ibland dem ett visst känslosamt väl-
görenhetsbegär, som dock hufvudsakligen yttrade sig i all-
männa fraser. Men deras makt var ganska begränsad;
beröfvade stödet af sina mäktigare ståndsbröder, voro de
tämligen värnlösa gent emot de kungliga ämbetsmännen.
Deras förmögenhet var vanligen ej stor, men deras förnäma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
