Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Lefnadssättet bland de förnäme - 6. Folkets tillstånd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och förnuftigt sätt att lefva; det var sällskapslifvets; till och
med för barnen. Det enda man gjorde för dem var därför
att bereda dem för detta lif. Så fingo de små redan från
barndomen öfva sig att spela kavaljerer och damer; deras
viktigaste lärare var utan all fråga dansläraren.
Det är ingalunda någon lätt sak att bilda sig en
riktig föreställning om de högre franska samhällsklassernas
lif under årtiondena närmast före revolutionen. Nutiden
erbjuder intet motsvarande. Med hofvet som medelpunkt
hade Frankrikes aristokrati bildat en liten afskild värld
för sig själf, en värld, der ingen obehörig, intet störande
fick tillträde. Man afstod från den ledande platsen i
samhället, från stats- och provinsstyrelsen, man offrade
förmögenhet, hustru och barn, allt offrade man för att delta i
detta glänsande, dådlösa sällskapslif. Hela lifvet var för
dem som fått tillträde till denna värld, en enda stor fest,
där man lefde i det hejdlösaste öfverflöd, där man sjöng,
dansade och skämtade, där man sade hvarandra artigheter,
lät det ena kärleksäfventyret aflösa det andra, där man
med ett ord inte hade mer än en uppgift: att njuta af
lifvet så mycket som möjligt.
Men om några i samhället skola endast roa sig,
behöfs det, att det arbetas och slites så mycket mer på
andra håll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
