- Project Runeberg -  Tillståndet i Frankrike före revolutionen 1789 /
26

(1889) [MARC] Author: Otto von Zweigbergk With: Hippolyte Taine - Tema: Verdandis småskrifter, France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Folkets tillstånd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

AA sd dara Rn
0 ra -

&
I
ib
HH
i
i
|

; r

26 TILLSTÅNDET I FRANKRIKE FÖRE REVOLUTIONEN 1789.

af 4 personer gjorde detta en utgift af mer än 18 francs
Och dessa skatter blefvo mer än andra förhatliga därigenom,
att deras uppbärande och öfvervakande föranledde ingrepp
i individens dagliga lif. Så var det t. ex. förbjudet att
använda dessa lagbestämds 7 skålp. salt annat än "i grytan
och saltkaret". Om en fattig stackare sparade för att an-
vända det öfverblifna vid slakten, så konfiskerades slakt-:.
djuret, och ägaren fick plikta 300 livres. Det var förbjudet
att göra sig det salta hafsvattnei till nytta; det naturliga
salt som bildas i en och annan trakt af Frankrike måste
vid vite förstöras. Särskilt illa plågade dessa indirekta
skatter de vinodlande trakterna i Frankrike. För en vin-
skörd, värd 600 francs, betalas först 30 och vid försälj-
ningen 75 francs till det bolag, som arrenderar vinskatten.
För att få sända i väg sin vara till den ort, där den skall
förbrukas, måste köpmannen betala ytterligare 75 francs
Därefter måste vinet föras en viss af bolaget bestämd väg”
där man passar på och tar upp afgiften här och där. För-
söker någon en annan väg, förbryter han varan. Kommet
till förbrukningsorten måste vinet inlösas med en ny dryg
tull; och en ny afgift måste slutligen betalas af den som
skall utminutera det. Beskattningen faller naturligtvis i
sista hand på vinhandlaren, som är beroende af köparna.

Skälet till att alla dessa skatter blefvo så ytterligen
betungande för de fattiga låg i de friheter, som tillkommo
de rika och föroäma. Taine har gjort ett öfverslag för
tio provinser med hänsyn till några skattetitlar. Han har
funnit, att medan de rika hade att betala 1,450,000 livres,
kommo på de fattiga 11,636,000 livres. =En af de privi-
legierade, som enligt taxan borde.betala 1,700 å 2,500
livres i skatt, slipper undan med 400, medan en ofrälse,
som borde ge 70, i stället måste erlägga 720 livres. En
intendent berättar, att seignörerna inom hans provins i en
viss skatt betalade gt, af sina årsinkomster, — de andra 4.
Genom dessa de privilegierades friheter kom skattebördan
att hvila alltför tungt på de andra, som utom afgifterna
till staten äfven hade betungande skyldigheter till sina
seignörer och prester. En bonde med en årsinkomst af
100 livres hade, enligt hvad vi förut nämt, att i direkta
skatter erlägga 53 livres; hans seignör skulle ha öfver
14; tionden tog lika mycket. Återstodo för hans egna
behof 18 å 19 procent af inkomsterna, och af dessa skulle
dessutori de indirekta skatterna betalas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 1 23:04:51 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fran1789/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free