Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- 6. Folkets tillstånd
- 7. Upplysningsfilosofien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skråna. Klass stod mot klass, individ mot individ.
Samhället var färdigt att falla sönder. Kraftiga botemedel
voro af nöden. Innan ett allmänt missnöje, sådant som
nu jäste i Frankrike, bryter ut i våldsamma handlingar,
tar det sig uttryck i ord, i reform-förslag.
7. Upplysningsfilosofien.
Det är literaturens och samhällsvetenskapernas sak
att ge ord åt nöden och föreslå botemedlen. Frankrike
hade under Ludvig XIV haft en literatur, som i
formfulländning söker sin like. Men den hade varit hufvudsakligen
en njutningskälla för de förnäma och hade stolt hållit sig
ifrån hvarje beröring med samtidens frågor och lidanden.
Men vid midten af 1700-talet uppstod i Frankrike en ny
andlig rörelse med ett helt annat skaplynne. I historien
är denna rörelse känd under namn at upplysningsfilosofien.
Den hade framgått ur en nyvaknad ifver för
naturvetenskaplig forskning. Denna forskning hade gifvit resultat,
som vände upp och ned på en hel del gamla
föreställningar, och dessutom hade den fört med sig denna lust att
undersöka och pröfva, som är för naturforskningen egen.
Och denna lust förde forskarna med sig äfven på andra
områden än de rent naturvetenskapliga. Sedan
forskningsifvern en gång vaknat, och man slutat att tugga om den
gamla innötta läxan gång på gång, fick man på en gång
ögonen upp för huru mycket osant och förvänt det gafs
på alla håll. Forskningen och literaturen kommo att bilda
en kraftig opposition mot det bestående. Skoningslöst gick
man att undersöka de gamla s. k. sanningarna, och den
nya riktningens målsmän drogo ej i betänkande att fritt
och skarpt säga ut, när de funno något som enligt deras
måttstock ej dugde. I första hand gingo
upplysningsfilosofernas bemödanden ut på att göra slut på den blinda
tro, den auktoritetstro, som var det orubbliga stödet för
all villfarelse, och som hindrade alla reformer. Af denna
auktoritetstro fans vid denna tid mera än vi kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Nov 1 23:04:51 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/fran1789/0029.html
