- Project Runeberg -  Tillståndet i Frankrike före revolutionen 1789 /
31

(1889) [MARC] Author: Otto von Zweigbergk With: Hippolyte Taine - Tema: Verdandis småskrifter, France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Upplysningsfilosofien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

UPPLYSNINGSFILOSOFIEN. SVÅL

Men efter Voltaire kom en skara efterföljare, de s. k-
Encyklopedisterna”), hvilka förnekade sanningen och nyttan
af all religion öfverhufvud och trodde, att frigörelse från
tron på en annan värld skulle göra människorna lämpligare
att vara lyckliga i denna. "Det skall komma det ögon-
blick," säger en af dem, "då solen på vår jord endast
skall lysa öfver fria människor, som ej erkänna annan
herre än sitt förstånd; då tyranner och slafvar, prester och
deras enfaldiga eller hycklande värktyg blott skola finnas
till i historien och på teatern; då man endast skall syssel-
sätta sig med dem för att beklaga deras offer och för att
passa på att känna igen och trampa under förståndets
fötter broddarna af vidskepelsen och tyranniet, om de nå-
gonsin våga visa sig igen.”

Jämte kyrkans och presterskapets tvång var det så-
lunda ock despotismens man ville afskudda. Afven åt
samhällsfrågorna egnade upplysningsfilosoferna sina forsk-
ningar. Den förnämsta- af tidens författare inom detta om-
råde var kanske Montesquieu (läs mångteskjö) (1689—1755).
Inom samhällsvetenskapen arbetade han på lösningen af
frågan, huru medborgerlig frihet säkrast skall vinnas och
skyddas i ett land. Och han visade, att odelad makt i
händerna på en person eller myndighet är oförenlig med
värklig frihet. Makt måste begränsa makt, för att den ej
skall missbrukas. I detta syfte uppställde han sin teori
om de tre statsmakterna: den värkställande, den lagstiftande
och den dömande, hvar och en själfständig inom sitt om-
råde, men på samma gång begränsad af de andra. Mon-
tesquieu hade gjort bekantskap med och var genomträngd
af den djupaste beundran för den engelska statsförfattningen,
hvars parlamentariska regeringssätt och kommunala själf-
styrelse han önskade se öfverförda till Frankrike. Hans
åsikter, alltid framställda i den mest genomarbetade och
eleganta form, måste genom sitt yrkande på folkviljans
hittills förbisedda rätt att göra sig hörd väcka stort upp-
seende i det despotiskt styrda Frankrike. När revolutio-
nens statsmän sökte ge Frankrike en författning, som skulle
trygga den nyvunna friheten, visade de sig vara Montesquieus
lärjungar och bemödade sig att förvärkliga hans teorier.

+) Namnet erhöllo de af ett gemensamt utgifvet stort arbete,
»Encyclopédie», som skulle innehålla alla den nya forskningens läror.

z
:
i
i
-
i
i:
i
|
i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 1 23:04:51 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fran1789/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free