- Project Runeberg -  Tillståndet i Frankrike före revolutionen 1789 /
32

(1889) [MARC] Author: Otto von Zweigbergk With: Hippolyte Taine - Tema: Verdandis småskrifter, France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Upplysningsfilosofien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ra En NE

VR

sas MAN ERNA NN SHORE IS Re : Bi

EA SSG

hd

32 TILLSTÅNDET I FRANKRIKE FÖRE REVOLUTIONEN 1789.

Om Montesquieu i första rummet ville reformera stats-
skicket, så egnade den s. k. fystokratiska skolan sin hufvud-
sakliga uppmärksamhet 3t medlen för höjandet af det mar
teriella välståndet. De ansågo jordbruket vara den egent-
liga källan till all rikedom och välmåga. Förut hade man
trott, att det egentligen var de industriella yrkena, som
skapade förmögenheten, och man hade för att skydda dem
tillvägabragt en mängd privilegier och monopol. Alla
dessa ville fysiokraterna ha bort; hvaremot de yrkade på
ansträngningar för att höja bondeståndet, det enda "pro-
duktiva’ ståndet. I främsta rummet tarfvade den franska
bonden upplysning och politiska rättigheter.

Både Montesquieu och den fysiokratiska skolan hade
det gemensamt, att de endast yrkade partiella reformer
och ville bibehålla konungamakten, i den tron, att en regent,
begränsad i sin makt af folkviljan och genomträngd af
upplysningens idéer, mest skulle gagna det allmänna bästa.
Men det fans andra, som förde dessa åsikter längre och
årefvo dem till sin spets. De betraktade detta olyckliga
franska sambhällstillstånd, där somliga hade allt, medan
andra hade intet, och frågade sig, på hvad grund och med
hvad rätt det var så ordnat. Och de trodde sig finna,
att hela samhället var en enda stor orättvisa. Den som
med den varmaste och mest hängifna öfvertygelse predikade
dessa läror var Rousseau (läs russå’) (1712—1778). Det
föreföll honom, som om alla de olyckor, af hvilka människo-
släktet led, vore skapade af människorna själfva och kunde
häfvas genom återgång till det lyckliga, enkla samhälls-
tillstånd som var det ursprungliga. Man behöfde sålunda
bara återvända till detta, till naturen”, för att ånyo bli
lycklig. Återgång till naturen Var därför hans ständiga yr-
kande. Han bemödade sig att visa, huru allt ondt fram-
kommit genom afsteg från naturen. Sådana afsteg voro
införandet af egendomar, som orsakade skilnaden mellan
fattige och rike, af samhället med dess motsats mellan de
mäktiga och de maktlösa, och af ståndsskilnader, som de-
lade människorna i herrar och slafvar. «Den första som
inneslöt ett stycke jord och hittade på att säga: ”detta är
mitt, och fann människor nog enfaldiga att tro det, var
den värkliga grundläggaren af samhället. Huru många

rott, krig och mord, huru många hemska olyckor skulle
den ej ha besparat människosläktet, som ryckt upp pålarna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 1 23:04:51 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fran1789/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free