Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Upplysningsfilosofien - 8. Upplysningslärornas spridning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANN SVEND FIRA su
i
-
i
:
;
|
|
H
i
f
i
-
i
i
å
34 TILLSTÄNDET I FRANKRIKE FÖRE REVOLUTIONEN 1789.
niskonaturen i. sitt ursprung var fullkomligt god, och att
den skulle återtaga denna egenskap, så fort man fått bort
de sambhällsformer, som gjort den dålig. Tyvärr, var det
fravska folk som utförde revolutionen ej det folk som
Rousseau drömde om.
Hos Rousseau fans, som vi sett, hela den moderna
socialismen i sitt frö. Men det fans i Frankrike före
revolutionen ock en skola, som hyllade fullständig kommu-
nism med egendomsgemensamhet och offentlig uppfostran.
Den saknade dock bärare med Rousseaus värme och eld.
3. Upplysningslärornas spridning.
Den stora spridning upplysningsfilosofiens läror erhöllo
i Frankrike berodde naturligtvis i första rummet därpå att
de rörde vid allmänna samhällslidanden, men i andra rummet
därpå att de framställdes i en så behaglig och intresse-
väckande form och voro uppburna af en så varm öfverty-
gelse. Den franska framställningskonsten har 1 alla tider
utmärkt sig för en liflighet och klarhet, som äro drag i
nationallynnet; men sällan har denna konst stått högre än
hos upplysningsfilosofiens främste män. Och det som gaf
kraft och glöd åt deras ord var harmen öfver orättvisorna,
känslan af mörkrets och nödens fasor.
Och dock var denna litteratur uppammad inom de
förnäma kretsarna, 1 den fina världens salonger. «<Littera-
turens stormän voro hjältar inom det franska sällskaps-
lifvet, och debatterandet af deras satser var just en älsk-
lingssysselsättning för tidens eleganta dagdrifvare. Att
dessa nya teorier, som i själfva grundvalarna angrepo den
förvända samfundsordning, i hvilken de privilegierades
undantagsställning hade sitt stöd, att dessa samma teorier
kunde vinna anklang just bland dessa privilegierade, kan
synas underligt. Men i själfva värket är det lätt förklar-
ligt. Dessa salongsmänniskor stodo, som vi mer än en gång
anmärkt, utanför all samhällsvärksamhet och nöjde sig med
att vara blotta åskådare. Men ingen har så godt om an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>