Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- 7. Upplysningsfilosofien
- 8. Upplysningslärornas spridning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
människonaturen i sitt ursprung var fullkomligt god, och att
den skulle återtaga denna egenskap, så fort man fått bort
de samhällsformer, som gjort den dålig. Tyvärr, var det
franska folk som utförde revolutionen ej det folk som
Rousseau drömde om.
Hos Rousseau fans, som vi sett, hela den moderna
socialismen i sitt frö. Men det fans i Frankrike före
revolutionen ock en skola, som hyllade fullständig
kommunism med egendomsgemensamhet och offentlig uppfostran.
Den saknade dock bärare med Rousseaus värme och eld.
8. Upplysningslärornas spridning.
Den stora spridning upplysningsfilosofiens läror erhöllo
i Frankrike berodde naturligtvis i första rummet därpå att
de rörde vid allmänna samhällslidanden, men i andra rummet
därpå att de framställdes i en så behaglig och
intresseväckande form och voro uppburna af en så varm
öfvertygelse. Den franska framställningskonsten har i alla tider
utmärkt sig för en liflighet och klarhet, som äro drag i
nationallynnet; men sällan har denna konst stått högre än
hos upplysningsfilosofiens främste män. Och det som gaf
kraft och glöd åt deras ord var harmen öfver orättvisorna,
känslan af mörkrets och nödens fasor.
Och dock var denna litteratur uppammad inom de
förnäma kretsarna, i den fina världens salonger.
Litteraturens stormän voro hjältar inom det franska
sällskapslifvet, och debatterandet af deras satser var just en
älsklingssysselsättning för tidens eleganta dagdrifvare. Att
dessa nya teorier, som i själfva grundvalarna angrepo den
förvända samfundsordning, i hvilken de privilegierades
undantagsställning hade sitt stöd, att dessa samma teorier
kunde vinna anklang just bland dessa privilegierade, kan
synas underligt. Men i själfva värket är det lätt
förklarligt. Dessa salongsmänniskor stodo, som vi mer än en gång
anmärkt, utanför all samhällsvärksamhet och nöjde sig med
att vara blotta åskådare. Men ingen har så godt om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Nov 1 23:04:51 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/fran1789/0034.html
