Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UTDRAG UR BÖKLINS ANTECKNINGAR OM FREDRIKA BREMER. 391
Med resan »I Dalarne» har resan i Norrland, »Midsommar-
resan» (utg. 1848), ett naturligt syskontycke. På båda taflorna
själagodt folk: karaktererna naivt tecknade och sammanställda,
i dagrar och skuggor af natur- och folklynnet. Dock är den
äldre systern mera djup, mystisk och nästan äfventyrlig, den
yngre mera lefnadsglad och nästan uppsluppen. Den verkliga
midsommarresan, en vallfart att hälsa nordens midnattssol,
gjordes 1847".
Dikten är den poetiska reflexen af förf:s reseintryck och
lyckliga sinnesstämning på denna färd. Hade hennes rika kär-
leksande i »Syskonlifvet>, som utkom samma år, gifvit sig helt
andra föremål och afsagt sig allt vidare besvär med roman-
erotiken, så får dock denna här i »Midsommarresan> rundeligen
taga ut sin rätt. Och hvad var för tillfället annat att göra af
ett så älskvärdt ressällskap än att låta det kyssas vid midnatts-
solen och sedan gå upp i bröllopsfröjden på Bragenäs? Inled-
ningen till denna teckning är en solig Freja-blick öfver hela
det kära fosterlandet, poesi utan dikt — landets egen poesi.
För öfrigt är att anmärka vid denna lilla poetiska utflykt, att
förf:s länge hysta och alla hennes skrifter genomgående öfver-
tygelse om kvinnans sociala värdighet och verksamhet, här
likasom i »Syskonlifvet> och redan i »Dagboken», börjar häntyda
på en bestämdare riktning — detta är den lilla pjesens allvar-
ligare sida.
Hertha» framträdde 1856 men var i idéen och hufvud-
dragen tecknad många år förut; ja, det kan väl sägas, att
denna idé — idéen om en medborgerligt fri och social kvinna —
föresväfvade m:ll Bremer allt ifrån ungdomen. Hon tänkte
därvid icke på något kvinnoideal utan endast på en kvinna
med rättighet och möjlighet att till mänsklighetens och sam-
hällslifvets fromma vara och verka hvad hon kan, äfven utom
eller utöfver det vanliga hushålls- och sällskapslifvet. Utveck-
lingen af ett sådant kvinnolif, jämte de förhandenvarande mot-
verkande hindren och svårigheterna, kände hon sig städse
manad att åskådliggöra. Med miss Martineau hade hon gjort
bekantskap redan 1834. Denna författarinnas berömda verk
om Amerika verkade än ytterligare på Fredrika Bremers föresats.
Länge tvekade hon om lämpligaste sättet för sin idés
framställning — tänkte först på en ny bekännelseskrift ; hon
ville däruti nedlägga sina öfvertygelser och erfarenheter i sam-
manhang med sin kristliga tro. Men mycket var i den delen
1 Här hänvisar Böklin till Fredrika Bremers bref Årsta 18 juli 1847
(se ofvan d. 2, sid. 49—51):
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
