Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Slutbetraktelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
FREDSRÖRELSEN PÅ 1890-TALET.
terna. Dessutom har konferensen också pekat på
neutraliteten såsom ett medel till fredens bevarande, i det den
uttryckte sin önskan att en ny konferens måtte komma
till stånd för att särskilt behandla neutralitetsfrågan.
-
Ta vi begreppet neutralitet så som det framställes i hr
A. Hedins förut omtalade stora motion, hvilket torde vara
såväl det modärnaste som det värdigaste, så se vi att
denna neutralitet icke skyddar en stat för alla krig. Det
finnes intet i detta begrepp, som hindrar att om en stat,
som förklarat sig neutral, råkar i tvist med en annan,
den kan gripa till vapen för att försvara sina inträssen,
om den så finner lämpligt. Hvad denna neutralitet
skyddar emot är andra staters krig. Den hindrar i
allmänhet, att en stat mot sin vilja drages in i stridigheter,
som ej angå den, och den tillförsäkrar de andra makterna,
att de neutralförklarade staterna aldrig skola blanda sig
i deras angelägenheter. Som man ser, är detta
neutralitetsbegrepp möjligen mindre användbart på stormakter;
en stormakt är alltid inträsserad i, hvad de andra
stormakterna företaga sig; deras inträssen kunna gå med
hvarandra eller mot hvarandra, men de kunna aldrig
underlåta att beröra hvarandra. Däremot är det liksom
skapat för de små staterna, hvilkas enda politik bör vara
att blygsamt hålla sig borta från de storas affärer, och
som ha allt att frukta men ingenting att vinna på att
tvingas till att där taga parti.
För de tre nordiska staterna skulle det alltså enligt
min öfvertygelse vara synnerligen lyckligt, om det i hr
Hedins motion inneslutna initiativet åter kunde upptagas
från svenskt eller danskt håll. Hr Fredrik Bajer har i
en särskild liten skrift: »Ideen til Nordens, særlig
Danmarks, vedvarende Neutralitet», på ett mycket klart och
öfvertygande sätt framhållit vikten för de skandinaviska
staterna att gemensamt dryfta neutralitetsfrågan, så att
de, när frågan om »neutrala staters rättigheter och plikter»
kommer före på en ny internationell konferens, måtte kunna
infinna sig där med en klar uppfattning af begreppet i
allmänhet och en klar föreställning om, hvad de själfva önska
och vilja.
Nästa steg
- för öfrigt ett steg som kan tagas
närsomhälst, alldeles oberoende af neutraliteten är för de
små staterna att söka få till stånd särskilda
skiljedomstraktater med så många som möjligt af de makter, hvilka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
