Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Skiljedomsfrågans teoretiska läge - Förslag till organisation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKILJEDOMSFRÅGANS TEORETISKA LÄGE. 3l
På grundvalen af det redan i kap. 3 omnämda, af
folkrättsföreningen år 1875 antagna och af professor
Goldschmidt ursprungligen utarbetade organisationsförslaget
hafva sedermera två mera betydande förslag framlagts,
det ena af den berömde folkrättsläraren professor Blunt-
schli och det andra af en bekant rysk rättslärd, profes-
sorn vid universitetet i Moskva, Kamarowsky.
Bluntschli föreslår att staterna på förhand skola upp-
sätta en lista på personer, hvilka kunna anses kompetenta
att döma i internationella frågor; hvarje stat skulle ut-
nämna ett visst antal sådana i förhållande till sin folk-
mängd, och vid förekommande tvister skulle de stridande
parterna bland alla på dessa listor befintliga namn ut-
nämna de domare, de önskade. Detta förslag, hvilket till-
talar mycket genom sin enkelhet, är emellertid behäftat
med den olägenheten, att det erbjuder de större staterna
en oskälig fördel framför de mindre, något som man na-
turligtvis af all makt bör söka undgå.
Professor Kamarowskys förslag har icke detta fel och
är dessutom fastare till sin byggnad samt löser på ett
lyckligt sätt den svåra uppgiften att förbinda fördelarna
af ett fast domsinstitut i likhet med våra vanliga dom-
stolar med det önskvärda i att parterna själfva erhålla
så mycket inflytande som möjligt på domstolens samman-
sättning, äfven i hvarje särskilt fall. Enligt hans förslag
skulle det bildas en fast internationell domstol, hvars
ledamöter utnämdes af alla civiliserade stater, till lika
antal af hvarje. Personerna skulle utnämnas af staternas
högsta myndigheter på förslag af justitieministern, hvilken
åter igen skulle äga tillgång till listor uppsatta af de ju-
ridiska fakulteterna äfvensom af de lärda sällskapen för
sociala och politiska vetenskaper. Hvarje stat skulle ha full
frihet att låta bli att tillsätta några ledamöter; men den
skulle ej kunna öfverlåta sin rätt på någon annan, en
bestämmelse, som afser att förebygga möjligheten för en
stormakt att öka sitt inflytande. De högsta fordringar
skulle ställas på personernas såväl juridiska och praktiska
duglighet som moraliska värde; de skulle erhålla höga
arvoden, men till gengäld förbjudas att innehafva annat
arbete äfvensom att någonsin mottaga ordnar eller gåfvor
från någon nation. Domstolens säte skulle vara i någon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
