Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Skiljedomsfrågans teoretiska läge - Förslag till organisation - Skiljedomstolens befogenhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3
SL
i
gr
fv dd
:
|
32 FREDSRÖRELSEN.
neutral hufvudstad; professor Kamarowsky föreslår själf
Brissel, dock utan att strängt hålla på detta val.
För hvarje särskilt fall skulle de stridande parterna
ur denna samling välja en domstol, för hvilken tviste-
frågan skulle framläggas och formuleras, och hvilken skulle
fälla dom i första instans. I fall någon af parterna vore
missnöjd med denna dom, borde han äga rätt att hän-
skjuta saken till domskorporationen i dess helhet, hvilken
då bland sina medlemmar skulle utse en ny domstol,
sammansatt under särskilda garantier, och hvars afgörande
skulle vara slutligt och oöfverklagbart.
Skiljedomstolens befogenhet.
Med afseende på permanenta skiljedomstolars befo-
genhet kunna två frågor uppställas: hvilka nationer borde
vara underkastade en sådan domstols myndighet, och
finns det mål, och i sådant fall hvilka, som ej skulle
kunna hänskjutas till deras afgörande?
Angående den första af dessa frågor finnas inga svå-
righeter, så länge det endast gäller de erkända civilise-
rade staterna. Att dessa måste vara bundna att hänskjuta
sina inbördes tvistefrågor till skiljedomstolens afgörande
följer omedelbart af det gemensamma, af alla underskrifna
fördrag, hvarigenom skiljedomstolsinstitutionen grundlägges.
Svårigheterna komma först, när det blir fråga om barba-
riska länder. Att strider mellan två vilda folk skulle
underkastas skiljedomstolen kan naturligtvis icke komma
i fråga utom för den händelse de själfva samtycka här-
till. Men annat blir förhållandet, om det gäller en tvist
mellan en civiliserad stat och en halfciviliserad eller oci-
viliserad nation. Frågan blir här utomordentligt svår, och
jag har ingenstädes sett den tillfyllestgörande behandlad.
Emellertid skulle man väl kunna tänka sig, att en civili-
serad stat, innan den grepe till krig, hänsköte en dylik
tvistefråga till domstolens bedömande och inhämtade dess
förslag till medling. Domstolens utlåtande finge då ej
karaktären af en dom utan af ett förslag till uppgörelse
mellan parterna, som sedan af dem kunde antagas eller
förkastas. Det väsentligaste som härvid skulle uppnås
vore att, ifall ett sådant utlåtande i det hela ginge den
civiliserade staten emot, denna icke gärna kunde gripa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
