Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Skiljedomsfrågans teoretiska läge - Skiljedomstolens befogenhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKILJEDOMSFRÅGANS TEORETISKA LÄGE. 33
till vapen för att drifva igenom sina fordringar utan att
utsätta sig för allmänt ogillande. Naturligtvis kan en
sådan eventualitet alltid kringgås därigenom, att den ci-
viliserade staten på förhand framtvingar ett angrepp
från den vilda nationen; men människorna äro icke dum-
mare, än att en sådan politik skulle kunna genomskådas
och äfven få sin dom i den offentliga opinionen.
Med afseende på den andra frågan: hvilka mål som
skulle höra under en skiljedomstol, äro meningarna myc-
ket delade. Bluntschli t. ex. håller före, att endast de
i strängare mening "juridiska" sakerna, frågor om skade-
stånd o. d., kunna underkastas skiljedom. Många hafva
den uppfattningen, att de så kallade "hederssakerna" aldrig
skulle kunna afgöras genom skiljedom. En bekant engelsk
diplomat, sir Stafford Northeote, anmärker emellertid, att
just sådana saker faktiskt äro de, som allra lättast kunna
lösas genom att underkastas pröfning af opartiska mak-
ter. Det är också klart, att om man utan vidare med-
gåfve, att en sak som gäller ett folks nationella heder, ej
kan afgöras medels skiljedom, så skulle äfven en per-
manent skiljedomstraktat mellan alla nationerna i värk-
ligheten vara synnerligen litet värd. Ty hvad det är,
som sårar en stats nationella heder, kan egentligen endast
staten själf afgöra, och därmed skulle anledning vara gif-
ven för hvarje stat att nästan när som hälst undandraga
sig skiljedomsskyldigheten, och särskilt för de stora sta-
terna att tyrannisera de små.
Största svårigheten råder naturligtvis i fråga om de
i egentlig mening politiska sakerna. Funck-Brentano an-
märker, att politiska saker svårligen kunna hänskjutas
under skiljedom, därför att de politiska krigsorsakerna
vanligtvis endast äro förevändningar till krig, medan de
egentliga orsakerna ligga djupare och bottna i en utbredd
stämning hos folket själft, hvilken ingen skiljedom kan
undanrödja. I värkligheten tror jag dock att det är myc-
ket sällan, som en sådan stämning gör sig gällande hos
folket" i allmänhet; på sin höjd är den väl för handen
hos ett eller annat politiskt parti” inom folket, och det
säger sig själft, att just under sådana förhållanden skulle
skiljedom vara af ovärderlig nytta, emedan möjligheten
att börja ett krig under en eller annan förevändning
därigenom skulle aflägsnas; man skulle tvingas att lägga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
