Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 7. Skingrade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Vi få raska på, så vi komma utöfver ån innan de bli
mörkt», sade Ante och blickade upp omkring sig.
»De börjar på te snå (pinblåsa) från nordost å de är
aldrig nå’n behändig vind.»
»Huru har småstintorna de nu då?» Ante stannade
kälken, böjde sig ner emot småstintorna och stoppade
fast fällen om Märta-Greta, som satt lite hankigt framför Brita-Cajsa.
»Mäta-Deta täg att hon vill ha vinga och flyda tom
tatan där, tom jämt fal bleme ott», sade Brita-Cajsa.
»Etta Eta illa ha tå toa inna –, flyda opp te millmaste tana –, moj i millmaste tana.»
Märta-Gretas stora djupblå ögon tittade allvarliga ut
ur schalöppningen.
»Ja hör på hvad hon säg. Hon vill flyga till himmelska Kanan. – Mor är i himmelska Kanan» bekräftade Maglena, hon sköt schalen tillbaka för att få kyssa
den lilla systern, som var så hjärtekär för dem alla.
»Se här ska du få min bulle. Jag sparde en just för
den skull.»
Maglena stoppade bullen ifråga, hel, som den var, in
i Märta-Gretas mun.
»Gulla heller Maglena så tokigt du bär dej åt. – Ska
du rent kväfva lilla våran», sade Ante, han drog tillbaka
bullen ur munnen på den halfkväfda lillan och plockade
in bit för bit af den i hennes begärligt öppna gap.
»Si här få dom en mjölksvätt till att värma sej me.
Hon är duktig te mjölke nu Gullspira.»
Anna-Lisa kom fram med en bra nog stor trävril fylld
med varm, skummande mjölk.
»Uj-Yla! Tappa Uj-Yla», ljöd Märta-Gretas smekande
röst ut ur schalen.
»Uj-Yla» gick fram och stötte med sin smala nos in i
schalöppningen.
Nu bar det iväg igen med friska krafter. Den iskalla
storgården och de harmsna känslor den väckt, var borta,
ur tankarna. Vägen var redan tämmeligen bra uppkörd.
En renhjord hade dessutom tydligen nyss gått fram där
och trampat opp den. De tusentals spåren hade en lång
räcka af vägen gjort den bred och öppen. Ett trasigt
ostkar af flätade rötter, sådant som lapparna använda
när de göra ost af renmjölk, låg midt på vägen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
