Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - pleinement ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
pleinement — 502 — plie
sage de] ~e lunefull ~ an ~ an sikte; à [s] main[s] med fulla händer; F cette étoffe est] à nue main mjukt och tjockt; en marée vid full flod, högvatten; en mer i öppna sjön; en paix midt under freden, under djupaste fred. pouvoir[s] fullmakt; puissance oinskränkt makt; propriété*] en ~ rapport i bruk, häfd; de ~ saut med (i) ett hopp, språng; en ~e terre på kalljord; arbre en (de) ~e terre träd som är utplanteradt [på kalljord]; [planté] en ~ vent fristående (utan skydd för vindarna, utsatt för alla vindar); voie* järnv. fri bana; voix fyllig, fulltonig röst; à ~e voix med full hals. II. s. m. om måne: fylle; ~ fullt förråd; land, strand; kaiiigr. tryckning, tjockt streck; ~ faire le ~ de charbon intaga fullt kolförråd; faire le ~ des chaudières* fylla pannorna; être au ~ vara strandad; s. jeter au ~ kastas p. land; se mettre au ~ sätta p. land; le vent y donne à ~ vinden ligger [rakt] på; mettre dans lenu, en ~ träffa pricken ; en helt och hållet, rakt. III. adv. (prep.) tout ~ alldeles fullt [de med] ; P ça l’a réjoui tout nu, ça lui fait tout ~ de plaisir det gläder h. hjärtligen; avoir de Vargent n» ses
poches*, avoir ~ ses poches* d’argent ha fickorna fulla med pengar, ha (förtjäna) pengar som gräs.
pleinement, adv. till fullo, fulleligen.
plénière*, a. full, -komlig, -ständig; assemblée* ~ plenum.
plénipotentiaire, s. 0. a. befullmäktigad; [ministre] ~ ministre plénipotentiaire,
plénitude*, fullhet, öfverflöd; [[omskrifves]]; dansa ~ de mon cœur af fullaste hjärta; recouvrera ~ de ses facuités*, etc. återfå fulla bruket af sina själsförmögenheter; dansa ~ de s. force i sin fulla[ste] kraft; ~ de puissance* full, oinskränkt makt; bibl. dansa ~ des temps i tidens fullbordan,
pléonasme, retor. pleonasm.
pléthore*, läk. blodfullhet,
pléthorique, a.2 läk. blodfull.
pleur, s. pleurs.
pleurant, ~e*, a. gråtande,
pleurard, F grinolle, grinig unge.
pleure*, anat. s. plèvre*.
pleure-misère, pleure-pain F P smulgråt,
pleurer, 1:1,I. itr. gråta [sur öfver, de af] ; om ögon etc.: rinna; ibl. drypa; ~ sur äfv. begråta; ~ à chaudes larmes storgråta, gråta (fälla) heta tårar; F ~ comme un veau storgråta, -tjuta; ne répondre qu’en pleurant endast ge tårar till svar; de quoi pleur ez-vous, qu’avez-v ou ~ à uel sujet avez-vous de ~ hvad gråter duhar du att gråta) för? II. tr. begråta, gråta öfver; sörja [öfver]; F on ne l’a pleuré que d’un œil man sörjde bara för syn. skull etc. ; F il pleure le pain qu’il månge h. nänns knappt äta [en bit bröd].
pleurésie*, läk. lungsäcksinflammation,
pleurétique, a.2 läk. lungsäcks-, i lungsäcken; point n*, håll [och styng],
pleureur, euse*, s. (a.) en som jämt gråter, gråtmild [människa]; pleureuse* antik. gråterska; p. sorgdräkt: plörös; frêne ~ häng-ask; saule ~tårpil, p|eureux,euse*, a. [[mindre brukligt]] gråtfärdig; förgråten; avoir les yeux tout ~ äfv. vara gråtögd.
pleurnicher, 1:1,itr. F lipa, ta till lipen; ibl. [låtsa] gråta,
pleurnicheur, euse*, F en som jämt lipar &c se föreg.
pleuronecte, zool. flundra,
pleuropneumonie*, läk. lunginflammation,
pleurs, pl. tårar; gråt, -ande; être out baigné (mouillé ell. trempé) de être out en noyé de (en. dans les) ~ bada i tårar; ~ de terre* framsipprande regnvatten,
pleutre, F stackare, ynkrygg, kruka,
pleuvoir, 3:20, opers. (itr.) regna; fig. äfv. hagla; ibl. vara uppsjö på; il pleuvra, bientôt afv. det blir snart regn ; il pleut fort det regnar häftigt; il pleut à rse, à seaux det ös-, hällregnar, det öser ned; il pleut dru et menu det småregnar, duggar, duskar; F il y pleut comme dans la rue det regnar in; comme s’il en pleuvait ibl. som om det aldrig skulle [kunna] tryta; F P je n’en ai non plus qu’il n’en pleut jag har inte ett dugg [däraf],
plèvre*, anat. lungsäck,
plexus, anat. nät, knippe,
pleyon, vidje-, halmband.
pli, veck; [[teknisk term]] bo’kb. fals; bref, omslag; ~ de terrain sänkning, förd jupn ing j/tmæeii. mauvais ~ fult veck, rynka, skrynkla; fig. bon ~ god vana; mauvais ~ ovana ; faire un des nus lägga [ett] veck; slå [ett] veck, lägga sig ell. falla i v.; faire un des ~ à äfv. vika, vecka; ne pas faire un ~ fig. gå af sig själf, utan svårighet, ej slå fel; fouiller dans, sonder les ~s et replis du cœur genomforska hjärtats vinklar och vrår, innersta hjärtevrån; prendre son ~ få sitt rätta fall; fig. bli varm i kläderna, bli van;prendre un bon n» ta en god vändning,art. sig väl; le ~ est pris det har ~ en gån g blifvit så, är ~ en gång så; donner un bon ~ à ge en god vändning åt; sous ce ~ äfv. inneliggande, närsluten,
pliable, a.2 [[mindre brukligt]] böjlig; fig. äfv. foglig,
pliage, [hop]vikande, -ning &c s. plier.
pliant, ~e*, a. (s. m.) böjlig; fig. äfv. medgörlig, foglig; [siège] ~ fäll-, tältstol,
plica, läk. s. plique*.
plicatile, a.2 bot. som kan vika ihop sig.
plie*, zool. ~ [franche] rödspotta = pieuronectes platessa L.
* feminin. 2 niaskul. och femin. [[pl. lika]] pl. lika. (w) närmast motsv. ©) omskriiVca. ©> adv. bildas regelb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
