Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C - chantier ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
chantier — 112 — charbonnier
ska;zo. sångfågel; äv. appos.: oiseaux ~s sångfåglar.
II. m arg. utpressare,
chant||ier m
1. underlag för vinfat, för upphalad båt o. m.
2. trä-, kol-, ved|-upplag.
3. skeppsvarv, stapel; fig. avoir un ouvrage sur le ~ arbeta på ett verk.
4. [plats för] bygge,
-ignolé f
1. kloss under takbjälkar.
2. halvtegel.
chantonner tr o. itr småghola.
chantourn||age m utskärning (urholkning) efter modell,
-ement m urholkning.
-er tr
1. utskära (urholka) efter modell; jfr scie 1.
2. framhäva delar av målning.
chantre m
1. gam. sångare.
2. kyrko-. sångare, kantor.
3. poet. en som besjunger, sångare,
chanvr||e m hampa; f cravate de ~ galgrep.
-i|er, -ère
I. m o. f hamp -odlare.
II. a hamp-.
chao||s [fcao] m oreda, förvirring, kaos.
-tique a förvirrad, kaotisk,
chapard||age m F plundring,
-er tr stjäla, plundra,,
-eur, -euse a o. s [en] som plundrar, marodör,
chap||e f
1. gam. kappa.
2. kåpa för präst, kardinal.
3. föremål som täcker ss. lock över maträtt; hatt på destillerkolv; bygel över block- el. hjulverk; rökhuv; ytterfat; skyddande cementbetäckning; sjö. kompasshatt; o. m.
4. her. gera.
-é a beklädd med kåpa.
-eau (pl. ~x) m
1. [herr]hatt: ~ à trois cornes trekantig hatt; ~ bas med hatten i hand, som utrop av med hatten! faire ~ has devant qn krusa ( ödmjuka sig) för ngn; coup de ~ hälsning med hatten; recevoir le ~ bli kardinal; jfr bataille
2. tirer f, 6, travers 6. 2. F mansperson.
3. damhatt.
4. bot. svamphatt.
5. överdelen av fågelhuvud.
6. tekn. hattformig betäckning huv, kappa; skorpa på deg: krona pårepslagarhjul; typ. båge o. m.; jfr chinois I.
7. sjö. ~ de mérite el. du capitaine (du maître) kapplake.
8. pl. hist. Hattar,
-e-chute f (utan pl. ) arg. lyckligt fynd.
chapelain m slottspräst, kaplan.
chapeler tr i ~ du pain ta bort skorpan på bröd.
chapelet m
1. radband, rosenkrans.
2. böner lästa på radband: dire (défiler égrener) son ~ läsa böner på sitt rad band.
3. rad (serie) av föremål; ark. pärl stav; mil. kransjärn; tekn. paternoster verk; fig. ~ d’injures skopa ovett.
chapeli|er, -ère
I. m o. f hatt|makare, -sömmerska, hatthandl|are, -erska.
I. f hattkoffert.
chapell||e f
1. kapell; jfr ardent I, 1.
2. koll. ett kapells präster el. musikkår.
3. kapells silver- och guld|kärl.
4. fig. kotteri.
5. tekn. valvformig betäckning, valv i bakugn; mus. gripbräde; kem. muffel.
6. F krog.
7. sjö, faire fånga uggla,
-enie f slottsprästs befattning,
chapellerie f hatt|fabrik, -affär.
chapelure f rivet bröd.
chaperon m
1. gom. hätta, huva.
2. fig. ’förkläde’ äldre dam.,
3. jakt. falkhuva.
4. a!xelband på högtidsdräkt.
5. tekn. sluttande tak på mur; bot. kappa m m.
6. le petit C~ rouge Lilla Rödhättan (Rödluvan),
-ner tr
1. bekläda med huva.
2. fig. vara förkläde åt.
chapier m
1. kåpfabrikant.
2. skåp för kåpor.
chapiteau (pl. ~x) m
1. pelarkrön, kapitäl.
2. list på skänk o. d.
3. tak på bikupa, på väderkvarn o. m.
4. kem. destillerhatt.
5. typ. båge.
chapitr||al (pl. -aux) a kapitel-,
-e m
1. avdelning i text, kapitel.
2. ämne, fråga: on en était sur ce ~ man var inne på den frågan.
3. domkapitel: ordenskapitel; avoir voix au ~ ha yttranderätt i ett kapitel; fig. ha ett ord med i laget,
-er tr läxa upp, banna.
chapon m
1. kapun.
2. bröd ingnidet med lök i soppa el. saiat.
-neau (pl. ~x) m ung kapun.
-ner tr kapunera.
-nière f kastrull för kapun.
chaque m o. f obest pron fören. varje, var; F äv. självst.
char m
1. gam. [triumf]vagn.
2. vagn, isht lastvagn: ~ à foin hövagn; ~ funèbre likvagn; ~ à bancs vurst; mil. ~ de combat gam. stridsvagn, nu tank ( ~ d’assaut).
charabia m rotvälska.
charade f
1. charad.
2. fig. otydligt uttryck.
charançon m zo. sädesvivel.
charbon m
1. kol: ~ de bois träkol; ~ de terre (el. minéral) stenkol; ~ animal benkol; fig. être sur les ~s sitta som på nålar; jfr marcher I. 1; sjö. faire du ~ kola.
2. bot. brand, sot.
3. läk. [kall]brand,
-nage m kolgruva.
-née f
1. griljerat kött.
2. kolteckning,
-ner
I. tr
1. förkola.
2. sota ned, svärta med kol.
3. rita med kol.
II. itr förkolna.
III. rfl
1. förkolna.
2. nedsotas.
-nerie f
1. kolupplag.
2. hist. karbonarism.
-nette f kolved.
-n|eux, -euse a läk. brandig; medförande brand,
-ni|er, -ère
I. a
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
