Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Ungdom och uppfostran (1795-1813) - 2. Studentåren (1813-1819)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
ANDERS FRYXELL.
anlagd kvinna. Men det var så långt ifrån, att denna
hennes månhet om gårdens inkomster skulle gjort henne
känslolös för nöd och fattigdom: tvärtom, sällan har en
prästfru varit mer välsignad af de fattige än hon. Hon
förstod konsten att »taga där det finns och lägga där det
fattas», och tunga voro de lass, med hvilka hon vid
julhälgens tillstundan skickade ut drängen till socknens
behöfvande.
Tack vare denna präktiga mor, som för öfrigt icke
försummade att uppfostra den på tornklättringar,
skogsvandringar och djärfva upptåg begifne Anders i »tukt och
herrens förmaning», växte sonen upp till en välartad och
förståndig yngling, men ärfde också faderns alla litterära och
vittra inträssen. När Anders efter att med heder ha slutat
skolgången i Karlstad år 1813 skulle ge sig af till Uppsala
universitet, fick han af sin omtänksamma och mot far och son
lika kritiska mor bland andra förmaningsord äfven detta:
»Det ser jag nog på dig, käre Anders, att du lika litet.
som din far förstår att sköta pängar, men kom ihåg en
sak: sätt dig aldrig i skuld; gå hällre i lappade byxor, så
skall det gå dig väl i alla fall». Anders lydde sin mors
råd och satte sig aldrig i skuld. Med jämnmod bar han
en och annan speglosa, som studentkamraterna gåfvo honom
för hans då och då lappade vadmalsdräkt. Trots sina
sedermera mycket stora inkomster, lämnade han likväl icke
så mycket efter sig som man väntat: faderns skaplynne
satt i honom. Men sin moders goda hjärta hade han i
fullaste mått: alla hans underlydande och tjänare hade
det förträffligt och fingo det allt bättre och bättre, hvadan
han också var nästan lidelsefullt omtyckt af dem, som
stodo i något beroende af honom.
2. Studentåren (1813-1819).
Vid omkring_aderton års ålder kommer nu den unge
prästsonen från Dal upp till akademien i Uppsala. Där
var mycket att lära af både godt och ondt. Till det förra
hörde den nya, geniala uppfattning af historien, som
just dessa år började tränga fram genom Erik Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
